Arbetet med en broförbindelse mellan Alnön och fastlandet tog sin början med första spadtaget 6 april 1961. På den tiden var besökare hänvisade till tre dyra färjor som, då sommargästerna skulle besöka ön, innebar timmar i bilköer för att få plats.
Kostnaden var då 18,5 miljoner kronor med avskrivningsperiod på 15 år enbart med tanke på kostnaderna för att hålla den dyrbara färjetrafiken igång.
Tre minuter
När bron har fritt flöde idag är restiden 1 minut och 50 sekunder i jämförelse med när trycket ökar under vardagseftermiddagarna, då restiden istället är cirka 3 minuter.
Inget behov än
Räkna med betydligt längre restider under renoveringen. Trafikverket bedömer att det inte finns något behov av en ny bro innan 2040.
I klippet ser du ett härligt SVT-reportage från tidig 60-tal om brons tillväxt.
Fakta: Det här är Alnöbron
Alnöbron är 1942 m lång och var 1964 landets längsta, sammanhängande bro. Brobanan får sin styrka genom principen ”förspänd betong” och var den femte i landet med den konstruktionen.
Den har sju spann, som vilar på sex huvudpelare, varav fyra står ute i vattnet. Bron välver sig 67 m över fritt vatten. Segelfri höjd är 40 m. De tre mittspannen mäter 134 m vardera. Körbanan är 7,5 m bred och gångbanorna 0,75 m på vardera sidan.
Den 6 april 1961 tog landshövding Eric Wesström det första spadtaget i Johannedal och den 24 oktober 1964 fick han klippa av invigningsbandet och förklara bron öppnad för trafik. Den kostade 16,5 miljoner kronor att bygga.
Invigningsdagen var det många fler än vad som fick plats som ville åka med den sista färjturen. Det skulle dock bli fler turer med färjan. 1987 genomgick bron en omfattande reparation och den tunga trafiken fick då gå med färja över Alnösundet. (Fritt efter Lubrikatorn nr 4, 2014)
Källa: Fyrwiki
