Platsen ligger i närheten av Selångersån och Tövabäcken. En knapp mil från havet.
– Jag har sett utter och bäver här men aldrig en säl, säger Jennie Hjalmarsson.
De skulle ut och övningsköra och slänga lite sopor på återvinningsstationen när Emma fick ett meddelande från sin kusin, Felix Lundkvist, som sett en säl i närheten av Emmas hem.
Vad tänkte de när de såg sälen?
De åkte mot stan och plötsligt såg de sälen.
– Jag tänkte hur har den hamnat här och vad ska vi göra åt det, säger Emma.
De såg till att inte gå för nära och störa sälen och kontaktade Peter Nilsson på Länsstyrelsen, och han kom snabbt till sälens undsättning. Han förklarar att sälen simmat en bra bit via både en å och en bäck.
Sälen insåg inte omedelbart att det rörde sig om en hjälpande hand.
– Jag visste inte att de kunde göra så mycket motstånd. Den lät och försökte bitas, berättar Jennie.
Se när sälen hittades och hör Emma och Jennie berätta på platsen.
”ÖVERGIVNA” SÄLKUTAR
Undvik att störa ensamma knubbsälskutar längs stränderna runt syd- och västkusten – honan finns ofta i närheten. Däremot kan gråsälskutar ibland behöva flyttas om de befinner sig långt upp på land.
Undvik alltid att störa djurungar som du ser ute i naturen. Även om de ser ut att vara ensamma och övergivna finns föräldrarna oftast i närheten utan att visa sig. Ett undantag kan vara en gråsälskut långt upp på land.
Får man flytta sälungar?
På våren överger gråsälshonorna sina kutar. Kutarna ska då försöka klara sig på egen hand.
De kan dyka upp på lite oväntade platser, ibland till och med långt upp på land.
Det är tillåtet att efter tillstånd från jakträttshavaren flytta dessa till närmaste kuststräcka och släppa dem där. Men om kuten är nära stranden ska du låta den vara där den är.
Om kuten är uppenbart sjuk – kontakta polis eller jakträttshavare.
Döda sälar rapporteras till Naturhistoriska riksmuseet.