Svenska fiskare längs Norrlandskusten har under många år varnat för det storskaliga fiske som sker ute på Bottenhavet, framförallt med stora trålare som fiskar för fiskmjölsproduktion till fiskodlingsindustrin.
Enorma fångster
En genomgång av fångststatistiken från Internationella havsfiskerådet ICES ger en tydlig bild av läget. Under perioden 2012 – 2017 fångade de finska båtarna årligen över 90 tusen ton strömming i Bottenhavet, vilket historiskt sett är enorma fångster. Går man tillbaka till 80-talet låg fångsterna på en tredjedel av de nivåerna och ofta ännu lägre.
Samtidigt fiskar svenska båtar en bråkdel av vad finska båtar fångar. Under perioden 2012 – 2017 låg de svenska fångsterna på mellan sex tusen och 22 tusen ton.
Dalande trend
De senaste siffrorna som är från 2020 visar betydligt lägre fångster både för svenska och finska båtar men fördelningen är fortsatt ojämn. De finska båtarna fångade 59357 ton medan de svenska bara fick 12082 ton. Trenden är dalande sedan 2016 då det finska fisket fångade rekordstora 103 432 ton strömming.
Frustrerade fiskare längs Norrlandskusten efterlyser nu handling från regeringen och får stöd av Havs- och vattenmyndigheten som håller med om att något måste göras.
– Vi är beroende av våra grannar, fiskeripolitiken äger vi gemensamt, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) när det gäller åtgärder för att begränsa fisketrycket.
Vad gör regeringen?
– Sverige måste införa åtgärder direkt för att skydda såväl ekosystem som kustfiske. Fisket i Östersjön borde baseras på mindre båtar som är lokalt förankrade och utgår och landar i samma hamn, det menar Beatrice Rindevall på den oberoende stiftelsen Baltic Waters2030 som arbetar för en friskare Östersjö.
Hon anser att regeringen har goda möjligheter att agera.
– Tiden för att rädda Östersjöns fiskbestånd är knapp. Fisketrycket måste minska och åtgärder införas direkt.