Fiskare i Bottenhavet vittnar om ett allt mera katastrofalt läge för strömmingen, fjolårets dåliga fångster har halverats nu i vår. Havs- och vattenmyndigheten håller med yrkesfiskarna om att situationen inte är bra.
– Ska vi ha kvar fiskebestånd som man kan fiska för surströmming måste man minska fiskekvoterna, säger Mats Svensson som är avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten.
Vill ha surströmming
Anna-Caren Sätherberg (S) är landsbygdsminister och ansvarig för fiskefrågor i regeringen. Hon säger sig vara medveten om den allvarliga situationen samtidigt som hon vill se svensk fisk på matbordet.
– Jag vill ha surströmming, säger landsbygdministern, och menar att man från regeringshåll vidtagit åtgärder för att rädda fisket och fisken. Bland annat genom att dela ut uppdrag till Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten.
Samtidigt tror inte fiskarna i Bottenhavet att de kommer att kunna leverera tillräckligt med strömming till surströmmingstillverkarna i år. Under tiden fortsätter det storskaliga trålfisket med utländska båtar i Bottenhavet och fisken de fångar blir till djurfoder utomlands.
Krävs internationella överenskommelser
På Havs- och vattenmyndigheten konstaterar man att fisket ute på internationellt vatten är en fråga där det krävs internationella överenskommelser för att kunna genomföra begränsningar. Det är EU-kommissionen och internationella havsfiskerådet ICES som styr.
– Frågan om hur fiskekvoterna bestäms ute i Bottenhavet rår vi inte på, konstaterar Mats Svensson som däremot önskar ett regeringsuppdrag för Bottenhavet där man tittar på möjlighet till utökade trålgränser närmare land, på samma sätt som man har föreslagit i mellersta Östersjön
