– Fas 3 är ett otyg, enligt mig personligen.

Men enligt Jaana är det ändå inte företagen som tjänar på Fas 3 som är det största problemet. Istället riktar hon kritik mot systemet som tillåter att företag profiterar på de arbetslösa.

– Om man man tittar på de här företagen som har kommit i blåsväder så gör ju många av dem allting rätt. De har kollektivanställda, de har andra anställda. Det enda de gör är att nyttja systemet, så det är ju systemet, själva politiken som fel, säger Jaana Pålsson.

Inne på Prio 1 i Bredsand träffar vi Lars-Gunnar Åström. Han är 62 år gammal och döv. Han har gått igenom både fas 1 och 2. Nu är han inne på fas 3. Men han kallar det inte att arbeta.

– Man är närvarande. Att vara i fas 3, det är ju inget riktigt jobb. Det är bara att man kommer hit och träffas. Och vi får inget stöd av Arbetsförmedlingen utan det är mer att man uppfattas som en soptipp. Det är lite kränkande, säger Lars-Gunnar Åström.

Och vad gäller Jaanas kritik så håller Lars-Gunnar inte med om att de skulle stjäla arbeten.

– Nej, som jag sa det här är ju inget jobb, säger han.

Lars Gunnar har varit här sen i juli och hans uppgift är att sortera och hålla koll på böckerna i butiken. Han trivs, trots allt ganska bra.

– Det kanske låter konstigt men det är ju bättre att komma hit och träffa folk.

Skulle du vilja ha ett riktigt jobb?

– Tacka för det! säger Lars-Gunnar. Men man är ju 62 år. Och eftersom jag inte hör någonting så är det ju svårt för mig att använda telefon så det blir ju svårare.

Hur ser du på framtiden

– Ja, jag är optimist, men det är klart, jag har ju ingen kristallkula, säger Lars-Gunnar.