Laserskanningen med flyg har gjort inventeringen av skogen både enklare och mera exakt.

– Laserdata ger en heltäckande bild av skogen, vi kan följa både tillväxt och avskogning, säger Liselott Nilsson som är projektledare på enheten för geodata på Skogsstyrelsen.

Massor av information

Med laserdata får man också information om markytan, hur lätt det är att ta sig fram i terrängen, hur fuktig marken är och var det finns diken. Även kulturmiljöer och fornlämningar framträder i bilderna.

Den teknik som används idag ger en tillräckligt bra bild, det menar man på Riksskogstaxeringen som är en av de stora mottagarna av den information som flygskanningen ger. Flygskanningen i kombination med inventering på marken är Riksskogstaxeringens huvudsakliga faktakälla. Det insamlade materialet är öppen data och tillgängligt för alla att använda.

Men när EU-kommissionen ville veta tillståndet för skogarna i Europa använde sig forskarna av satellitdata från Global Forest Watch, vilket ger en felaktig bild.

– Laserskanningen har en mycket högre detaljeringsnivå än satellitbilderna, därför får vi bättre förutsättningar att följa avskogning och återväxt, säger Liselott Nilsson.

Vill utveckla tekniken

Även om Riksskogstaxeringen anser att faktaunderlaget motsvarar nuvarande behov tycker Liselott Nilsson att Sverige bör utveckla skanningstekniken.

– Med de ökade kraven från EU skulle vi behöva öka detaljeringsgraden, vi skulle vilja kunna följa utvecklingen av varje enskilt träd, det kan vi inte idag, säger hon.

Många länder i Europa har övergått till teknik med betydligt högre detaljeringsgrad. Finland använder till exempel teknik som ger en större mängd information på detaljnivå.

– På sikt finns det en risk att Sverige halkar efter i utvecklingen, konstaterar Liselott Nilsson.