Allvarliga personskador kopplade till frätande propplösare sker årligen. För att minimera riskerna har Kemikalieinspektionen beslutat om ett förbud för privatpersoner att köpa och använda produkter som innehåller för höga halter av kaustiksoda utan tillstånd.
Än så länge har ingen ansökan om tillstånd inkommit till länsstyrelsen.
Användning kräver försiktighet
Kemiprofessor Magnus Norgren på Mittuniversitetet förklarar farorna vid oförsiktig användning av kaustiksoda i hemmet.
– Kaustiksodan kommer att vara väldigt aggressiv mot allt organiskt material – fibrer, grönsaker och hår, beroende på vad det är som man vill rensa bort i avloppet, säger han.
När kaustiksoda reagerar med vatten genereras värme och blandningen blir frätande. Därför kan koncentrerade former av kaustiksoda bland annat orsaka allvarliga skador på huden och i kroppens slemhinnor.
Miljöpåverkan
Utifrån en miljöaspekt menar Magnus Norgren att det inte finns allt för allvarliga konsekvenser när ämnena åker vidare och hamnar i större vattensamlingar. I utspädda former är kaustiksoda inte lika farligt som det är i koncentrerad form. Däremot är det viktigt att hantera avfall som innehåller natriumhydroxid korrekt för att minimera miljöpåverkan.
Fotnot: I en första version av artikeln uppgav vi felaktigt att det var länsstyrelsen som beslutat om förbudet att köpa utan tillstånd. Det korrekta är Kemikalieinspektionen.
Vad är en propplösare?
Propplösare används för att rensa avloppsrör då det uppstår en propp som hindrar vattenflödet från att åka vidare.
Produkterna innehåller natrium- eller kaliumhydroxid men kan benämnas som kaustiksoda. Propplösningsmedlet är frätande och kan orsaka skador på avloppsrören.
Det är också skadligt för människor om man kommer i kontakt med det i koncentrerad form.