Efter medias rapportering av Sundsvalls kommuns kostnader för konsulter publicerar vi här ett antal frågor och svar för att klara ut vad konsultkostnaderna står för. Generellt beror alla ökade kostnader på satsningar som görs inom byggprojekt och som i de flesta fall sker för att utveckla kärnverksamheter inom vård och skola. Det känns också angeläget att redogöra i vilket sammanhang som de flesta konsultkostnader finns.

Vad beror de ökade kostnaderna på?

I princip hela ökningen beror på fler stora investerings- och förbättringsprojekt. Det avser främst satsningar på nya eller utvecklade lokaler. Det här är planerade byggprojekt som medför ett ökat behov av konsulter. Det pågår även utveckling inom infrastrukturområdet, bland annat pågår ombyggnader i samband med projektet E4 Sundsvall och efter bygget av den nya bron. I de flesta fall gör kommunen byggprojekten för kärnverksamhet inom vård och skola eller för kultur- och fritidsområdet.

Hur mycket har konsultkostnaderna stigit?

Konsultkostnaderna för de nämnda investeringsprojekten har ökat från 30,2 mnkr till 100,1 mnkr för mellan 2013 och 2015. Några av de projekt som medfört en ökad användning av konsulter är tre nya äldreboenden, flera stora skolprojekt, ny simhall och det nya teaterkvarteret Det finns även flera satsningar inom vägområdet.

Det kan jämföras med motsvarande ökning för konsulter inom löpande driftsåtgårder. Dessa har ökat i liten utsträckning från 57,1 mnkr till 60 mnkr mellan 2013 och 2015. Med hänsyn till en prisuppräkning är det inte mycket alls.

Vad är det för konsulter som medfört kostnadsökningar?

De allra flesta är teknikkonsulter som jobbar exempelvis med miljö, mark, ritningar, teknik och lokalplanering till våra fastigheter. Att den typen av arbetsuppgifter sköts av externa företag är inget nytt.

Kan inte anställda inom Sundsvalls kommun göra jobbet?

I stort sett vid alla byggprojekt uppstår merparten av kostnaderna utanför kommunen. Byggkostnaderna är den stora delen, men även under planeringsskedet ligger en stor del uppdragen hos externa företag. Kommunen som beställare gör sin del av planeringen och det externt anlitade företaget gör en annan del av planeringen.

Till det egna planeringsarbetet hör bland annat att planera så att användningen blir så bra som möjligt för exempelvis interna verksamheterna eller föreningar som ska använda dem. Däremot blir det effektivast om externa företag gör markplanering, ritningar, detaljprojektering av lokalerna, beräknar ventilation, planerar för larm och brandsäkerhet med mera. Det här är inget nytt och externa företag har alltid varit inblandade i det här arbetet som sker i samarbete med kommunens anställda.

Det är inte lönsamt för kommunen att ha egen personal för dessa uppgifter. Oavsett om beställaren är en kommun, statlig organisation eller ett privat företag så är det här något som upphandlas av andra företag. För själva byggarbetet är det en ännu mer renodla uppdelning, där i princip allt arbete görs av externa företag..

Det har även omnämnts andra konsultkostnader i medias rapportering?

Det stämmer. En sådan uppgift rör en aktuell konsultupphandling för flera olika områden. Den beräknade volymen för det ramavtalet är 25 mnkr under fem år kan bli aktuella, men det är oklart hur det behovet blir i praktiken. Den här upphandlingen rör bland annat delar av IT-området, samt olika typer av stöd- eller utvecklingskonsulter. Här gäller samma princip som för övriga konsultuppdrag, det vill säga en avvägning av vad kommunen ska göra i egen regi och vad som ska göras av externa företag.