– Vi arbetar väldigt aktivt med att minska svinnet, säger Therese Sångberg, kostenhetschef på Nolaskolan i Örnsköldsvik.
Det handlar både om det eleverna inte äter upp och det så kallade serveringssvinnet, alltså den mat som serverats men varken hamnat på tallriken eller har kunnat tillvaratas.
Tydligare markeringar och mindre slevar
På torsdagen serverades pytt i panna i köket på Nolaskolan – ett resultat av önskemål från eleverna och ett exempel på en dialog kring matsvinn. Flera olika rätter att välja på, tydliga markeringar kring vad maten innehåller är andra sätt att få ner mängden mat som hamnar i soporna.
Fryser in och anväder på nytt
När det gäller serveringssvinnet är det bland annat sättet att jobba med rester som gett reultat.
– I och med nya riktlinjer har vi möjligheten att plocka tillbaka maten och använda den som ”andra chans” dagen efter eller frysa in den och återanvända den senare i olika rätter i olika konstellationer, konstaterar Therese Sångberg.
Nya rekommendationer
I klippet nedan berättar kostutvecklare Matilda Sjöberg mer om hur mycket svinnet minskade ifjol i kommunen – och hur nya rekommendationer från SKL nu möjliggör att tillvarata rester i större utsträckning.
Kartläggning av matsvinn
Livsmedelsverket har gjort en kartläggning av matsvinnet i skolan, förskolan och på äldreboenden. Syftet är att ta reda på inom vilka verksamheter och var i kedjan – i köket, vid serveringen eller från matgästernas tallrikar – som det slängs mest mat i onödan.
Nationellt medianvärde för mängden slängd mat per portion:
Förskola
Kökssvinn: 11 gram
Serveringssvinn: 35 gram
Tallrikssvinn: 21 gram
Skola
Kökssvinn: 11 gram
Serveringssvinn: 28 gram
Tallrikssvinn: 21 gram
Källa: Livsmedelsverket