Den planerade storsatsningen på en biogasanläggning i Sundsvall verkar ligger på is. I Härnösand har man lagt det samarbetet åt sidan – och öppnar eget.

– Alldeles nyss, för bara några veckor sedan invigde vi en tankstation för biogas i Härnösand. Därav tågordningen, vi vill bygga upp marknaden , så när produktionen här  kommer igång, ska det finnas en lokal marknad med avsättning för den gasen. Det är ett av de långsiktiga målen, säger Andreas Einarsson,marknadschef på Hemab i Härnösand.

Krisläge i branschen

Biogas i Sverige har hamnat i ett krisläge enligt branschen själv. Om några veckor upphör Sveriges undantag när det gäller energi- och koldioxidskatt och det är inte säkert att EU-kommissionen godkänner en förlängning. Bristen på långsiktighet är påtaglig.

– Ja, och det är en svårighet, säger Mats Bäck, klimatstrateg på Länsstyrelsen i Västernorrland.  För att göra stora investering i produktion av förnybara drivmedel,  då måste det finnas förutsättningar att kunna konkurrera med fossila bränslen, säger han.

Enkelt uttryckt blir biogas producerad i exempelvis Danmark eller Holland billigare eftersom EU-stödet generellt sett går ut på att stödja produktionen medan den svenska modellen mer handlat om stöd på konsumentsidan.

Nivån på stödet skiljer sig dessutom åt mellan olika EU-länder. Effekten när företag i Sverige väljer att importera gas blir då att den gasen kan sägas få dubbelt stöd; dels när den produceras i Europa och dels när den konsumeras – i Sverige. Ett kryphål menar en del kritiker. 

Behov av robusta regler

Biogasutvecklingen bromsas dessutom av det låga oljepriset. Jämfört med bensin är biogasen billigare idag, men skillnaden ligger bara på runt 1;30 per liter. Prisjämförelsen är lätt att göra för den vanliga konsumenten eftersom energieffekten i en motor är i stort den samma för bensin och biogas. En liter bensin kan ganska rakt av jämföras med motsvarande kilo biogas.

– Det är klart att både konsumenter och producenter skulle behöva robusta regler kring biogasens framtid, säger Amanda Lind, miljöpartistiskt kommunalråd i Härnösand.

Hon menar att den blivande biogasanläggningen Härnösand ska klara sig på egen hand, men hoppas att regeringen ska få igenom sina krav.

Det skulle vara viktigt för biogasen i stort i landet – och om den ska på allvar kunna konkurrera med fossila bränslen.

Härnösand bygger småskaligt

Anläggningen som nu byggs i Härnösand är lite ovanlig av två skäl – dels för att den är förhållandevis liten, 5.000 ton matavfall och rötslam ska användas, och dels för att man kommer använda en metod som kallas torrötning.

Metoden är vanlig ute i Europa, men mer sällsynt i Sverige,

– Man skulle kunna förklara det med att vi inte kommer att blanda in vätska, säger Jonas Jacobsson, platschef på stationen.

– Det gör att det går åt mindre energi för att producera biogasen, säger han.

 Efter att matresterna har malts och blandats upp tar det sedan fyra veckor för att våra skämda tomater, bananskal och överblivna rester för middagen ska bli biogas.

Sundsvallsbornas matrester hamnar i Älandsbro

Idag körs det Sundsvallsborna lägger i sina bruna påsar till Älandsbro för att komposteras.

Avtalet med Sundsvall gäller även för nästa år, så under andra halvan av året kommer allstå matrester från Sundsvall bli biogas i Härnösand.  

– Vi har tillstånd för upp till 20 000 ton per år, så vi har kapacitet att fortsätta ta emot matavfall från Sundsvall även i fortsättningen, säger Andreas Einarsson. 

Men det är framförallt Härnösands eget matavfall som ska vara  grunden i biogastillverkningen – och övergripande finns en strävan om ett om ett komplett kretslopp i kommunen.

Härnösand tänker göra den bruna tunnan obligatorisk i för invånarna.

Det gäller redan för hus- och villägare, och snart är turen kommen till hyres. och flerfamiljshus.

Betydligt trögare i Sundsvall

Med Biogas Mellannorrland, anläggningen som är tänkt att byggas vid Korstaverken i Sundsvall går det betydligt trögare.

Utredningarna är klara sedan länge och diskussionen har pågått i flera år. 

Anläggningen är tänkt att hantera 5 gånger så stora avfallsmängder som i Härnösand, men prislappen är också betydligt högre, runt en kvarts miljard kronor.

NÄR en biogasanläggning skulle kunna stå färdig i Sundsvall är osäkert, en gissning är att den möjligen skulle kunna tas i drift 2018 eller 2019.

Då kan man tänka på att de undantag som Sverige IDAG begärt från EU bara skulle något år längre för Sundsvallsbygget – 2020.

Problematiskt, onekligen. 

Kritik från samarbetskommun

Hösten 2015 har man bara kommit fram till diskussionerna för ett gemensamt projekteringsbolag som ska samägas av Sundsvall, Hudiksvall och Östersund, men i Jämtland verkar entusiasmen inte riktigt vara på topp för det gemensamma projeket.

När kommunfullmäktige senaste diskuterade frågan så återremitterades ärendet.

Flera ledamöter från oppositionen undrade vad Östersund egentligen hade att vinna på det här samarbetet. 

Men i Härnösand går man alltså sin egen väg, men det miljöpartistiska kommunalrådet Amanda Lind vill inte stänga några dörrar för ett framtida samarbete med Biogas Mellannorrland.

Samhällsnyttan viktig, menar Lind

– Det kan vara bra med flera olika satsningar, de kan komplettera varandra menar hon. 

Biogasen i Härnösand ska kunna rulla på sina egna medborgares avfall, kalkylerna visar på det, påpekar Lind.

– Anläggningen ska bära sina egna kostnader, svarar hon på frågan om projektet är tänkt att bli en lönsam affär.  

– Man får ju heller inte glömma bort att det också handlar om en samhällsnytta, ett sätt att kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle, säger hon.

Med viss emfas, kan tilläggas.