– Det var svårt att vara där. Jag hade ingen ro i kroppen och fick inte saker gjorda som jag skulle och när jag kände att jag inte fixade det hur mycket jag än försökte så blev det jobbigt, säger Hilda.

Ökande frånvaro

Skolinspektionen kom med två rapporter kring barns skolfrånvaro förra året. De uppskattar att nästan 1 700 elever hade en ogiltig sammanhängande frånvaro i en månad eller mer under hösten 2015. Dessutom hade runt 18 000 elever ogiltig upprepad ströfrånvaro (och då menar man minst 5 procents frånvaro från lektioner eller dagar under två månader). Men i undersökningen har många rektorer också signalerat att det finns en oroande och ökande giltig frånvaro.

Skolan måste upptäcka

Det är ofta komplex problematik som ligger bakom frånvaron, till exempel mobbning, utanförskap, problem hemma, neuropsykiatriska diagnoser. Skolor och huvudmän måste bli bättre på att upptäcka problemen och att sätta in rätt sorts stöd, menar Skolinspektionen.

– Många skolor säger att de testat allt, men att det inte hjälper, säger biträdande generaldirektör vid Skolinspektionen Tommy Lagergren. Men jag menar att det är bättre att göra rätt saker än att testa allt. Och då måste man noga utreda varför barnet inte är i skolan, och använda skolans samlade kompetens, som psykolog, kurator, specialpedagog och skolsköterska.

Flera utredningar

Stiftelsen Prestationsprinsen har ihop med Skandias idéer för livet gjort en egen undersökning med hjälp av Sifo. Och man kom fram till en betydligt högre siffra på frånvarande elever, runt 50 000. Där ingår även barn och unga med giltig frånvaro, t.ex. sjukskrivningar. Man menar att även den typen av frånvaro kan innebära problem för barnets rätt till en bra utbildning.

Nu kommer utredningen kring barn och ungas frånvaro, både giltig och ogiltig. Dessutom ska utredningen föreslå hur kommuner och huvudmän ska jobba för att minska frånvaron.

Hilda fick hjälp

För Hilda Knollenburg kom vändningen när hon fick stöd av en extra lärare, dagligdags. Det var en lärare som hon hade haft i mellanstadiet och som hon kände förtroende för.

– Hon plingade på min dörr på morgonen och plockade upp mig om det behövdes. Och de dagar det inte funkade att gå till skolan satt vi här hemma eller nån annanstans, berättar Hilda, som fortfarande har kontakt med den läraren.

– Det är jätteviktigt att ha en vuxen som man kan ha en nära relation till och som inte är en förälder.

Nu har det gått några år. Med hjälp av läraren lyckades hon läsa in grundskolan och har gått på gymnasiet. Nu går hon ett fjärde år för att klara det sista för det är fortfarande kämpigt ibland att ta sig till skolan.