Brant vikande konjunktur, en nota för Coronapandmin som bara tickar och så stora sparkrav för den kommunala verksamhet.

Den ekonomiska situationen i Sundsvalls kommun är allt annat än ljus. Läget är betydligt tyngre än för bara ett år sedan.

Det är mot denna fond som kommunfullmäktige ska avgöra frågan i morgon, måndag. 

Peder Björk, socialdemokratiskt kommunalråd i Sundsvall, tillhör de starka förespråkarna för investeringen.

Han tycker inte att det förändrade ekonomiska läget ändrar något inför investeringsbeslutet:

– Nej, egentligen inte, men givetvis måste man ta hänsyn till det, men det här är ett projekt som har planerats sedan lång tid tillbaka.

-  I förlängningen handlar det här om att skapa tillväxt i kommunen, menar han. 

Vass kritik internt – får vänta 37 år

En av de som nyligen kritiserat investeringen är Anders Johansson, vd för de kommunala moderbolaget Stadsbacken, det bolag som nu ska ta stora lån för Logistikparken. 

Han menar att hela projektet har ”en hög affärsmässig risk”.  Han konstaterar även att kommunen kommer att få vänta till 2057, i 37 år, innan de stora lånen kan börja betalas tillbaka.

Enligt hans beräkningar kommer bara räntekostnaderna att bli en bra bit över 400 miljoner kronor.

Han menar även att kalkylen som lämnats av Sundsvalls Logistikpark AB är optimistisk.

Men det är en kritik Peder Björk inte ger mycket för:

– Vi har olika roller inom beslutsfattandet i kommunen, man kan inte bara ta ut enskilda delar, utan det gäller att göra samlad bedömning. 

– Vår bedömning är att det här är ett viktigt infrastrukturprojekt med stora med möjligheter till intäkter.

Rimligt att behöva vänta till 2057?

Men är det inte att kräva mycket av skattebetalarna i Sundsvall att behöva vänta 37 år på att få tillbaka det pengar man nu lånar ut?

– Jo, det hade det varit om vi hade gjort det här av strikt affärsmässiga skäl för att maximera vinsten, det handlar om samhällsnyttan i stort, menar Björk.

Kalkylen för kostnaden ligger på 785 miljoner. Kommer den att hålla?

– Ja, jag känner mig trygg med det underlag vi fått.

Men ekonomiska kalkyler för den här typen av stora investeringar brukar ju ha en tendens att överskridas?

– Jag bedömer att den här kalkylen har tagit hänsyn till de omständigheter man kan begära.

Naturvårdsverkets besked ett bakslag

Förespråkarna lyfter gärna fram Logistikparken som en klimatinvestering där tanken är att bryta dagens stora beroende av lastbil för godstransporter till och från Sundsvall.  Järnväg och båt ska ta större bit av den växande volymen av gods,  är tanken.

Men Naturvårdsverket tycks inte riktigt dela inte uppfattningen om klimatnyttan.  Kommunen fick avslag på sin ansökan till det s k ”Klimatklivet”.

Förutom prestigeförlusten frös 150 miljoner inne för kommunen.

Men Peder Björk ser inte avslaget som ett bakslag:

– Nej, det gör jag inte, det var en bedömning i konkurrens med 500 andra projekt. Det fanns andra satsningar som Naturvårdsverket ansåg kunde ge snabbare återbetalning på investerade medel

340 miljoner dyrare än för sju år sedan

Förra gången kommunen tog ett investeringsbeslut om Logistikparken var 2013 -  kostnaden idag ligger 340 miljoner högre. Varför?

– Det finns flera skäl till att det är en högre summa. Det har ju gått sju år sedan förra beslutet och byggpriset har stigit med 70 miljoner under de här åren, säger han.

– Sen är det så att det faktiskt så att alla överklaganden har försenat hela projektet och har fördyrat det hela med 60 miljoner.

Men det är en stor skillnad, 340 miljoner. Var det ett dåligt underlag och en dålig utredning  för sju år sedan?

– Jag tycker man gjorde rimlig bedömning då, efter de förutsättnuingar som fanns.  Man hade inte heller detaljprojekterat satsningen.

Blir inte den här stora fördyringen svår att  förklara för skattebetalarna?

– Nej, underlaget vi har idag idag visar tydligt vad de här fördyringarna  beror på.