Efter fem år är godstrafiken på Botniabanan bara en bråkdel av vad som planerats – i fjol körde åtta godståg per dygn på sträckan och den har inte avlastat den hårt trafikerade Norra stambanan som det var tänkt.
Orsaken är det moderna signalsystemet ERTMS som kräver specialutrustade lok – något få godsoperatörer har eftersom det bara behövs på några få sträckor i landet.
Efterlyser statliga investeringar
Elvy Söderström (S), ordförande i Norrtåg, och en av de drivande krafterna bakom tillkomsten av Botniabanan, säger så här om den rådande situationen för godstrafiken på Botniabanan:
– Jag tycker att det är kokobello om jag ska sätta en etikett på det.
– Det är ju inte så länge sedan hela världen var i Paris och konstaterade att vi måste göra mer för att minska utsläppen. Att i Sverige inte kunna nyttja järnvägen fullt ut för tunga godstransporter känns alldeles upp och ner, säger Elvy Söderström som vill att staten går in och tar en del av teknikkostnaden.
Dyra uppgraderingar – landstingen betalar
Ansvaret att uppgradera tekniken ligger i dag på tågoperatörerna. Och det handlar om stora investeringar. Enligt Söderström har Norrtåg investerat 100 miljoner kronor de senaste åren.
– Jag tycker det är vansinne att de fyra nordligaste landstingen har fått betala utvecklingen av ERTMS-systemet. Det kan inte vara landstingen i norr som ska finansiera utvecklingen av ett nytt signalsystem på svenska järnvägar.
”Teknikerna måste sluta ställa nya krav”
Ett färskt exempel är Domsjö fiber som efter två år nu ger upp och lägger transporterna från östra Jämtland på lastbil.
– I det här fallet med Domsjö fiber är det frågan om man inte måste hitta en väg att ta merkostnaderna, säger Elvy Söderström, som också efterlyser andrum i tekniska uppgraderingar.
– I väntan på att resten av Sverige kommer ikapp oss så måste teknikerna på Trafikverket sluta att ställa nya krav för det kostar varje gång.