I Jämtlands län har kostnaderna för stafettläkare ökat med 43 procent från 33,2 miljoner 2010 till drygt 47,7 miljoner 2011. I Västernorrland rör det sig om en 20-procentig ökning från 101,4 miljoner 2010 till 122,3 miljoner 2011
Kostnaderna har ökat på samtliga sjukhus i Västernorrland, men allra mest på Länssjukhuset i Sundsvall. Där är ökningen 63 procent från 2010 till 2011. I kronor handlar det om en ökning på sjukhuset från 28 miljoner till drygt 46 miljoner kronor. Det är Lika mycket som hela notan för stafettläkare i Jämtlands landsting i fjol.
– Det är en komplex bild. Bland annat har vi tappat läkare och vi har svårt att rekrytera nya. Dessutom finns det en nationell brist på vissa specialiteter till exempel inom ögon, radiologi, patologi och kardiologi, säger Karin Rapp, sjukhusdirektör i Sundsvall. Hon säger också att stålbadet och det omställningsarbete man gick igenom 2009/2010 inte har underlättat situationen direkt.
Nu försöker Sveriges kommuner och landsting, SKL göra gemensam sak och ta fram en plan för att minska beroendet av inhyrda läkare.
Göran Stiernstedt på SKL anser att det viktigaste är att det utbildas fler läkare, framför allt inom primärvård och psykiatri. Även om landstingen aldrig kan bli helt fria från stafetter hoppas man kunna minska användandet rejält. Alla landsting har fått i uppdrag att ta fram både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att minska stafetterna. Förslagen ska komma efter sommaren.
Men samtidigt höjer hälso- och sjukvårdsdirektören i Västernorland Margareta Rödén ett varningens finger för ett problem som hamnat i skymundan av läkardiskussionen. Ett problem som hon befarar kan bli ännu större. En kommande brist på specialistsjuksköterskor och biomedicinska analytiker, dvs lab-personal.
– Det är många som vill bli läkare, men det är inte lika många som vill välja de andra vårdyrkena och vi måste se till att säkerställa också den kompetensen. För man står sig slätt om man bara har en doktor, vi behöver alla personalgrupperna i vården, säger Margareta Rödén.