Medicinen Sifrol räknas in i gruppen mediciner med substanser som påverkar dopaminsystemet och skrivs framförallt ut till parkinsonpatienter men även till människor med krypningar i benen. Spelberoende och annat onormalt beteende som sexmissbruk och överdrivet köpande är kända biverkningar och finns beskrivet i läkemedelsregistret Fass.
– Det är en välkänd biverkning, det rapporterades redan 2005 och läkemedelsverket gick ut och varnade för biverkningarna då, säger Darius Matusevicius, klinisk utredare på Läkemedelsverket.
Darius Matusevicius bekräftar också att Siforol och liknande mediciner kan orsaka spelande hos personer som aldrig spelat tidigare.
– Det finns rapporter i litteraturen om att patienter som aldrig spelat tidigare börjat spela, förklarar han.
Utländsk studie bekräftar
En klinisk studie på över tre tusen patienter, gjord i USA och Kanada, visar att 13 procent av patienterna som äter den här typen av medicin utvecklar någon form av onormalt beteende och 5 procent drabbas av spelmissbruk.
– Medicinen påverkar dopaminsystemet och förstärker den positiva överbelöningen. Om man spelar och vinner en gång förstår man inte att man kan förlora nästa gång man spelar, förklarar Darius Matusevicius.
Trots att det 2014 skrevs ut Sifrol och liknande preparat till drygt 68 tusen personer i Sverige är rapporterna om biverkningar få och på Läkemedelsverket tror man att det kan finnas ett mörkertal.
– Det finns åtta biverkningsrapporter under den tid Sifrol funnits på den svenska marknaden men det är spontanrapportering så troligen är det lite underrapporterat, menar Darius Matusevicius.
Nödvändig medecin för parkinsonsjuka
För parkinsonsjuka är medicinering nödvändig men Läkemedelsverket uppmanar patienter, anhöriga och läkare till att sätta sig in i riskerna för biverkningar innan medicineringen inleds.
– Det finns tydlig information i bipacksedeln och man borde kanske läsa den och diskutera saken på detaljnivå med läkare och anhöriga, säger Darius Matusevicius.