Från 1 januari 2025 gäller krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter.
– Vi köper 14 kilo kläder per person och år och sedan slänger vi sju kilo. Det går inte ihop riktigt, säger Daniel Andersson.
– Vi ska försöka ta reda på de resurser vi har. Men vi måste sluta köpa och konsumera. Vi behöver ändra vårt beteende.
I Sundsvall finns behållare för klädinsamling på 27 av 29 återvinningsstationer. Det finns containrar för all typ av textilåtervinning på de tre återvinningscentralerna i Johannedal, Kretsloppsparken och Svartvik.
Exempel på textilavfall som ska sorteras:
- Kläder av textil
- Hemtextil
- Inredningstextil
- Väskor av textil
- Accessoarer av textil
För samtliga grupper gäller det produkter som huvudsakligen består av textil – väv, trikå och non-woven. Mer detaljrik beskrivning av varje grupp finns här på Naturvårdsverkets hemsida.
BEDÖMNING AV SPECIFIKA TEXTILAVFALL
Avfall som omfattas av definitionen av textilavfall i avfallsförordningen ska sorteras ut och samlas in separat.
Definitionen ger visst utrymme för tolkningar.
Naturvårdsverket bedömer att även produkter som till en mindre del består av annat material än textil omfattas av definitionen av textilavfall och därmed av bestämmelserna om separat utsortering och insamling.
- Städprodukter: Naturvårdsverkets bedömning är att städartiklar (moppar, trasor, mikrofiberdukar) inte bör omfattas av definitionen av textilavfall i avfallsförordningen.
- Skyddskläder: Skyddskläder omfattas normalt av kravet på separat utsortering och insamling. Det kan dock finnas skyddskläder som till största delen består av andra material än textil och därför inte ska omfattas.
Vilken lagstiftning gäller för textilier?
Följande lagstiftningar är tillämpliga för textil och textilavfall:
• Avfallsdirektivet (2008/98/EG)
• Miljöbalken (1998:808) (riksdagen.se)
• Avfallsförordningen (2020:614)
Källa: Naturvårdsverket