Flera politiker SVT talat med menar att uppdraget i polisens nya insynsråd är i det närmaste meningslöst. Misslyckanden inom polisen beskrivs från polismyndighetens sida som framgångar samtidigt som allt fler politiker börjat tröttna på skönmålningen. De uteblir från mötena eller hoppar av.
Till och med rikspolischefen har reagerat på den dåliga närvaron på insynsrådens möten och uppmanat sina regionpolischefer att ta kontakt med de politiker som har hög närvaro för att förmå dem delta.
”Återinför en styrelse av polisen”
Ingemar Nilsson (S) är riksdagsledamot och medlem av polisens regionpolisråd i norra Sverige.
– Jag anser att staten bör överväga att återinföra en styrelse över polismyndigheten. Som det är just nu är det tveksamt med en organisation av politiker som inte har ett reellt inflytande, säger han.
– Andra myndigheter som försäkringskassan återinför styrelser som en del av ledningen av verksamheten. Det borde också polisen göra, menar Nilsson.
”Saknar transparens från polisens sida”
Patric Åberg som är kommunalråd i Östra Göinge är också kritisk. Han saknar transparens och möjlighet att påverka polisens prioriteringar.
– Det hade givetvis varit värdefullt. Om vi hade haft ett större inflytande tror jag att det varit större fokus på de stora frågorna i min region, södra Sverige. Det gäller främst skjutningarna i Malmö och avsaknaden av polisiär närvaro på landsbygden, säger Patric Åberg.
De rådgivande insynsråden infördes för två år sedan när 21 regionala polismyndigheter slogs samman till en gemensam nationell polismyndighet. De gamla polisstyrelserna som haft stort inflytande i respektive region försvann i samband med omorganisationen och ersattes åtta regionala insynsråd – en för varje ny polisregion. Men till skillnad från de gamla polisstyrelserna skulle insynsråden bara vara rådgivande.
Problem slätas över eller förtigs
Sedan dess har 120 politiker genomfört 96 protokollförda möten i de olika polisregionerna. SVT har läst protokollen och i dem märks inte mycket av den senaste tidens polisdebatt. Problem slätas över eller nämns inte alls. När problem som polisflykt och den bristande lokala polisnärvaron tas upp har insynsråden fått lugnande besked, antingen att uppgifterna i media är överdrivna eller att problemen håller på att lösas.
Vi tar ett konkret exempel:
När nya polisledningscentralen i Umeå förra sommaren kritiserades för att dirigera polispatrullerna fel, och när den samtidigt bemannades med poliser på övertid för att att det saknades ordinarie personal fick politikerna i insynsrådet veta att det hela ”gått över förväntan”.
Uppdraget upplevs meningslöst
Flera politiker förefaller ha tröttnat på situationen. Närvaron på insynsrådens möten sjunker och ledamöter hoppar av.
– I region Syd är det flera som tackat nej och lämnat uppdraget eftersom de uppfattar arbetet som meningslöst och det är beklagligt. Samtidigt måste vi se det som en larmklocka. Det är uppenbart att arbetsformerna måste ses över, anser Patric Åberg.
– Samtidigt måste också vi politiker ta ansvar för uppdraget. Vi har själva ett ansvar att vara aktiva i vår tillsyn av polisen. Det är till syvende och sidst det som uppdraget till stor del handlar om, säger Åberg.