Så kunde Malinmannen knytas till kroppen via dna – detektivarbete av NFC

Uppdaterad
Publicerad

Det nya förundersökningsmaterialet kring mordet på 16-åriga Malin Lindström från Örnsköldsvik är nu inlämnat till Högsta domstolen.

Där ingår bland annat en detaljerad beskrivning från Nationellt forensiskt centrum (NFC) om hur dna-profilen – som kan leda till resning – kunde tas fram på fjärde försöket. SVT:s reporter förklarar här i videon.

Den man som tidigare både fällts och friats för mordet är numera knuten till kroppen via dna. Men den långa vägen dit var resultatet av både mödosamt och idogt arbete och även av en del tillfälligheter.

Det handlade om ett detektivarbete där flera olika metoder testades för att försöka få fram en dna-profil utifrån den lilla fläck av blod och sperma – som dessutom var smutsig och påverkat av väder och vind – som säkrats på de jeans som Malin Lindström bar när hon hittades död i ett skogsparti utanför Husum den 22 maj 1997.

Malin Lindström som mördades 1997. Foto: privat

När ett sista försök skulle göras av NFC (som tidigare hette Statens kriminaltekniska laboratorium) delades tygbiten från Malins byxor in i ett flertal områden som testades med en så kallad tejpmetod för att finna eventuella spår av dna från fler personer än från Malin själv.

Dna från en person till

På 4 av de totalt 18 områdena på tygbiten hittades dna från ytterligare en person – och ett av dem innehöll tillräckligt stor mängd för att kunna fastställa profilen på den person som med allra största säkerhet är gärningsmannen.

Om arbetet med att få fram en dna-profil i målet var omfattande så skedde träffen mot den så kallade ”Malinmannen” under mer slumpmässiga former.

När dna-profilen var säkrad ville Riksåklagaren få klartecken från Högsta domstolen om att få tvångstopsa ”Malinmannen” som den förste att stämma av profilen mot. HD sa nej – men därefter tog historien en osannolik vändning.

HD-beslut nästa år

Först hittade kalla fall-utredarna i polisens region Nord några hårstrån som sparats med det gamla utredningsmaterialet. Kort därefter visade det sig att det blodprov som togs på mannen under den tidigare utredningen fanns sparat på Uppsala universitet, trots att det egentligen skulle ha förstörts enligt de då gällande reglerna.

En del av bevismaterialet i Malinfallet – ett provrör med hårstrån som sparats. Foto: Ur polisens förundersökning

En jämförelse med den framtagna dna-profilen gav träff; Malinmannen var bunden till Malin Lindströms kropp.

Men än är det ändå inte klart att det blir resning i Högsta domstolen i målet. HD har en hel juridiska parametrar att ta hänsyn till innan beslut i resningsfrågan fattas under första halvåret nästa år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fallet Malin Lindström

Mer i ämnet