Det handlar om köp av de tåg som trafikerar regionala tågsträckor runt om i landet. Affärerna genomfördes i början av 2000-talet, men avtalen sträcker sig så långt som till 2029.

SVT kan idag berätta om landstingens svindlande tågaffärer som gjorts genom deras gemensamma inköpsbolag Transitio. Nitton landsting äger gemensamt Transitio, nio av dem har blivit direkt inblandade i flera affärer i USA, där man utnyttjat ett kryphål i amerikansk skattelagstiftning.

Dubbla skatteavdrag gav rabatt för Transitio

Skatteupplägget kallas lease-and-lease-back, en finansieringsmodell som har ett enda syfte, att tjäna pengar på ett smart affärsupplägg. De inköpta tågen leasas ut till investerare i USA för att omedelbart leasas tillbaka till Sverige. Det är en ren papperskonstruktion för att kunna göra dubbla skatteavdrag. Ett i Sverige och ett i USA. Landstingen och Transitio skulle enligt upplägget tjäna 205 miljoner kronor.

Transitios VD Stefan Kallin, var inte själv med när avtalen om Reginatågen skrevs under 2002 och 2003. När SVT vill ställa frågor om affärsuppläggen med amerikanska investerare, så får vi ett nej.

SVT: Hur mycket har ni tjänat på det här upplägget?

–Siffor och sånt, du får ju förstår att det är ju affärssekretess på transaktioner och leasingaffärer med leasinggivare, så det kan jag tyvärr inte gå ut med, säger han på telefon.

Tåg för miljarder

Affären kom till när landstingen under 2002 behövde köpa in 47 Reginatåg för att sätta in på pendeltågssträckor runt om i landet. Det rörde det sig om en mycket stor affär värd nära 2,5 miljarder kronor, och det var här det amerikanska leasingavtalet kom in i bilden.

Avtalet innebar nämligen att landstingen fortfarande betalade hyra för tågen till Transitio. Men samtidigt skrev landstingen också på ett borgensåtagande där de tog på sig att betala hela skulden om avtalet inte följdes av Transitio. Av den totala finansieringen av Reginatåg las omkring 600 miljoner ut på leasingavtal i USA, avtal som landstingen alltså borgar för.

–Det är ett oerhört komplicerat upplägg med många inblandade parter och vi har ställt frågan om de politiker som fattade beslutet förstod innebörden, säger Majvor Enström, revisonsdirektör i Jämtlands Läns Landsting.

Finstilta i kontrakten

Allt var frid och fröjd. Sedan inträffade bankkrisen i USA 2008.

Det var nu landstingens ekonomiavdelningar tvingades börja läsa det finstilta i kontrakten. Med stöd av avtalet krävde de amerikanska investerarna en förstärkning av de svenska bankgarantierna.

Leasingkontraktet ställer höga krav på finansiärernas kreditbetyg (rating) annars kan det sägas upp av de amerikanska riskkapitalisterna. Plötsligt, 2008 ställdes allt på ända. Bankkrisen slog ned som en bomb. Lehman Brothers gick i konkurs och bankvärlden ruskades om i sina grundvalar.

Extra bankgarantier

För att rädda situationen fick landstingen och Transitio skjuta till en extra bankgaranti till en kostnad av nära två miljoner per år.

Lugnet var återställt, men nästa kris skulle inte dröja länge. Den inträffade förra våren när Handelsbankens kreditbetyg sänktes med en grad. Det var skäl för uppsägning av avtalet från USA och SVT kan idag berätta att flera landsting satt i möten för att diskutera konsekvenserna av ett sådant scenario.

Risk för skadestånd

Hade avtalet sagts upp hade de nio inblandade landstingen fått betala ut 694 miljoner i skadestånd, beräknat utifrån dagens dollarkurs. Dessutom tillkommer drygt 30 miljoner i väntade processkostnader för landstingen. De hade haft 30 dagar på sig att plocka fram pengarna.

Någon uppsägning av avtalet kom aldrig och landstingen kunde pusta ut. Men deras finansavdelningar är väl medvetna om att varje skakning på finansmarknaden kan slå direkt mot de amerikanska tågavtalen.

Transitio hänvisar till affärssekretess och vägrar att berätta om innehållet i de amerikanska tågavtalen. Vilka amerikanska rikskapitalister och banker som är inblandade i affären hemlighålls också.