Markus Gustafsson är vid god vigör. Tur är väl det för när stormen Ivar tog ett hundratal träd på hans mark i Graninge var det han själv som skulle ut i skogen och få bort rotvältorna. Ensam i  stormens fotspår.

– Ifall det händer något vill jag veta om jag kan ta mig ut och få hjälp. Men då jag testade fanns det ingen täckning alls. Ingenting!

Utan mobiltäckning klättrade Marcus upp på taket för att se om det fanns några radiovågor alls därute. I den här delen av landet rings det nästan exklusivt i det forna televerkets master.

Finns inga alternativ

För hur missnöjd man än är med Telias nät så finns inga alternativ. Ytorna är stora och kunderna få. En utbyggnad av nätet får inte samma avkastning som i storstäderna.

– Jag brukar hålla på i verkstaden där jag inte har någon fast telefon. Och skulle det hända något där så har jag bara mobilen. Så därför kollar jag om jag har täckning. Har jag inte det går jag inte ut till verkstaden, säger Marcus Gustavsson.

Men det är inte bara Markus som begränsas av mobilnätet. Västernorrland ligger långt ner när länens täckningsgrad rankas, och här i inlandet är det som sämst. Här finns inte bara åldringar som klättrar på tak, det finns dom trygghetslarm och egenföretagare som är beroende av mobiltelefonen.

En snackis

Det dåliga nätet har enligt Markus blivit en snackis bland grannarna.

– Vi klagar jämt. Det växlar ju och vi vet ju att det fungerar som sämst när man behöver telefonen som mest.