Forskaren Börje Norlin på Mittuniversitetet i Sundsvall rör med en slev i en plastbytta med en brunsvart sörja.

– Så här ser det ut i Sundsvallsbukten och längs Norrlandskusten, det här är inget man vill bada i, konstaterar han.

Miljögifter

Sörjan i plastbyttan är hämtad från havsbotten och har en avgörande betydelse för de miljöproblem som finns längs Norrlandskusten. Det kallas fiberbankar och består huvudsakligen av cellulosafibrer men ofta med höga halter av miljögifter som kvicksilver, dioxin och tungmetaller.

Utsläpp och rester från 100 år av industriverksamhet där riskerna för spridning nu ska analyseras med supermodern teknik som är utvecklad på kärnfysiklaboratoriet i Cern i Schweiz.

– Den här detektorn mäter betydligt snabbare och mera noggrant än allt annat som finns, förklarar David Krapohl, som är en av forskarna och pekar på utrustningen som finns i det blyinklädda röntgenlaboratoriet.

Spetsiga kurvor

Det kallas färgröntgen och forskarna i Sundsvall använder tekniken för att leta efter grundämnen. Innehållet i provet från fiberbanken visar sig snabbt spetsiga kurvor på dataskärmen.

– Här ser man järn och koppar, säger doktoranden Siwen An och pekar på två av de spetsiga kurvorna.

Världsledande

Det som sker i laboratoriet på Mittuniversitetet betecknas som världsledande forskning men är bara början. Nästa steg är att använda tekniken ute i de förorenade havsområdena.

Med en radiostyrd farkost ska man scanna av områden där det finns gifter som riskerar att sprida sig.

Undersöka resultatet

Beslutar man sig för att sanera kan röntgentekniken sedan användas för att undersöka resultatet.

– Vi kan se om saneringen givit effekt eller om det finns miljögifter kvar, säger Börje Norlin.