1. Har du känt dig psykiskt och/eller fysiskt utmattad under mer än två veckor?
2. Tycker du att denna utmattning beror på att du varit utsatt för stress under lång tid, att du varit utsatt för stor påfrestning eller upplevt dig pressad under sex månader eller mer?
3. Har du under de senaste två veckorna upplevt:
a. Koncentrations- eller minnessvårigheter?
b. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller göra saker under tidspress?
c. Att du varit känslomässigt lättrörd eller lättirriterad?
d. Problem med sömnen?
e. Att du känt dig kroppsligt svag eller att du lättare blir uttröttad?
f. Kroppsliga besvär som smärtor/värk, ont i bröstet, hjärtklappning, besvär från mage eller tarm, yrsel eller ökad ljudkänslighet?
4. Har ovanstående besvär påtagligt försämrat ditt välbefinnande och/eller din funktionsförmåga (arbetsförmåga, familjeliv, fritidsaktiviteter eller andra viktiga avseenden)?
– Ja, allra högsta grad
– Ja, något
– Nej, inte alls
Bedömning
Alla kan ha det stressigt i perioder, men fortsätter det över tid måste du bromsa. Du är i riskzonen om du svarat ja på fråga ett och två samt på minst fyra av de sex delfrågorna i fråga tre. Om du dessutom svarar ja på fråga fyra uppfyller du kriterierna för utmattningssyndrom.
– Du kan inte bara fortsätta köra på om du svarar ja på fråga fyra. Då måste du få vila och återhämtning. Kontakta läkare via företagshälsovården eller vårdcentralen, säger Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare vid arbets- och miljömedicin, Norrlands universitetssjukhus.
Inget individproblem
Ju tidigare du söker hjälp desto bättre. Men det finns mycket skam kopplat till utmattningssyndrom.
– Man är sårbar och mår dåligt. Det är viktigt att tänka på att det här inte är ett individproblem. Organisationen på jobbet måste ofta ses över. Har du inte en förstående chef kan du få stöd från facket, säger Lisbeth Slunga Järvholm.
Blir många sjuka på en arbetsplats ska arbetsmiljöverket kontaktas.
Testet är framtaget av Institutet för stressmedicin i Göteborg.