13-åriga Laurentzia Bujor har tvingats hoppa av skolan för att ta hand om hemmet och sina småsyskon medan föräldrarna och hennes äldre bröder är i Sverige och tigger till familjens uppehälle.
– Det känns inte bra, jag skulle hellre vilja gå i skolan. Min dröm är att bli engelskalärare säger Laurentzia Bujor.
Svårt förstå fattigdom
Och så ser situationen ut för många av barnen till romerna i byn Valea Seaca i Rumänien. Fattigdom, förtryck och diskriminering är en förödande kombination för romernas villkor.
– Det är svårt att förstå hur det är att vara fattig om man inte själv varit fattig någon gång i sitt liv, säger Liviu Avasiloai.
Han jobbar för den svenska hjälporganisationen Hoppets stjärna i Rumänien och pratar mycket om hur stora motsättningar det är mellan romer och rumäner i det rumänska samhället idag.
– De får sällan några jobb, och om det sker så blir de oftast bara utnyttjade säger Liviu.
Svenska hjälpcenter för barnen
Den rumänska delen av Hoppets stjärna, Star of Hope Romania, öppnade för ett år sedan ett slags fritids för de fattiga romska barnen i Valea Seaca. Samma sak gjorde man i fem andra fattiga byar med många romer i landet. 40 barn deltar i projektet i Valea Seaca och det handlar om basala saker man försöker lära barnen.
– De får komma till centret och äta ett varmt mål mat varje dag. De får duscha och rena kläder när de behöver dessutom får de hjälp med sina läxor säger Aurora Vatamaniuc.
Barnen trivs på centret
På centret träffar jag glada, stojande barn. De försöker nyfiket prata med mig, många kan några ord svenska, och ber mig filma när de läser läxor eller äter. Laurentzia och hennes syskon går också dit varje dag för att få lite mat.
– Jag hjälper till som volontär här i centret. Jag städar, hjälper till att laga mat och annat som behövs säger 13-åriga Laurentzia Bujor.
Ofta är det här barnens enda riktiga mål mat för dagen, och som volontär är det belöning nog för Laurentzia. Ett av hennes yngre syskon går kvar i skolan så familjen får del av fördelarna med projektet.
Aurora Vatamaniuc är president för Star of Hope Romania. Liksom många andra hjälporganisationer och frivilliga är hon övertygad om att utbildning är nyckeln till att skapa bättre levnadsvillkor för romerna i Rumänien.
– De äldre generationerna har vi i princip gett upp hoppet om, vi tror att en förändring måste börja med barnen säger Liviu Avasiloai.
Utbildning och bättre förhållanden
För att locka föräldrarna att låta sina barn gå kvar i skolan ger projektet familjerna möjlighet att förbättra sina levnadsvillkor. Familjen Bujor har exempelvis fått nya fönster och ett vattentätt plåttak på sitt hus. Medan jag är i byn kommer det ständigt fram vuxna och ber Liviu om hjälp.
– Det är svårt att neka behövande men jag säger åt dem att sätta sina barn i skolan. Då kan familjen få del av projektets fördelar säger Liviu.
Inom kort räknar Hoppets stjärna med att utöka antalet barn i projektet från ett 40-tal till 100. Projektet är ett samarbete med kommunen och får ett visst stöd av EU-medel.
Vad gör samhället för romerna?
Man kan dock fråga sig om det bara är romerna som måste förändra sig för att få drägligare livsvillkor i Rumänien. Som det ser ut idag ligger en stor del av ansvaret att försöka förbättra romernas situation på hjälporganisationer och frivilliga insatser.
Rumänien har fått hård internationell kritik för att man gör för lite för romerna. Under perioden 2007-2013 anslog EUs regionala fonder 184 miljarder för utveckling av Rumänien, 32 miljarder skulle gå till de särskilt fattiga och speciellt till romerna.
När projektperioden närmade sig sitt slut visade det sig att Rumänien bara plockat ut 6 procent av den summan, men efter kraftiga protester från väst lyckades man plocka ut 20 procent av pengarna.
– Flera organisationer här i landet har kritiserat de projekt pengarna användes till, att de gått till fel saker och inte kommit romerna till del säger Aurora Vatamaniuc.
Bättre resultat i skolan
De inblandade säger att de redan märkt små förändring i attityden och beteendet hos de romska barnen som deltar i projektet, de sköter hygienen bättre och i skolan fungerar det mer friktionsfritt mellan barnen till de två folkslagen.
– Det har blivit bättre ordning i skolan sedan projektet startat säger Valea Seacas borgmästare Ion Pravat.
Pravat var själv lärare och rektor för skolan innan han valdes till borgmästare. Nu har han snart suttit på posten i 24 år och säger att han gör vad han kan för att förbättra situationen för de fattiga och för romerna i byn.
– Men det är ett långsiktigt arbete som väntar innan vi kan se stora resultat säger Ion Pravat.
Saknar värdighet
Liviu Avasiloai har varit med mig som tolk under besöket i Valea Seaca. Han har personligen lagt ner mycket arbete och energi på de fattiga romernas situation. Under vårt besök ordnar han så att familjen Bujor får en tappkran till sin vattenslang på gården.
– Som Rumän skäms jag över hur illa vi behandlar romerna, nästan som djur. Jag hoppas kunna bidra till att återge dem ett bättre liv och värdighet avslutar Liviu innan våra vägar skiljs.
För den här gången.