Enligt Dagens Nyheter handlar det om runt 16 miljoner ton koldioxid per år som inte redovisas. Det är lika mycket som hela transportsektorn i Sverige släpper ut. Konsekvensen? Att nivåerna måste räknas upp med nästan 20 procent.
Biobränslen räknas inte in
Skälet är att sammanställningen bara visar fossila utsläpp, inte från biobränslen, och det är där massaindustrierna kommer in.
I samband med massaproduktion får man restprodukten svartlut. Vid förbränningen av detta svartlut bildas växthusgaser i mycket stora volymer, så stora att de svenska utsläppsniverna måste skrivas upp kraftigt.
– Svartlut är en viktig energikälla inom pappersindustrin, säger Bengt-Gunnar Jonsson, professor i biologi vid Mittuniversitetet.
– Det är naturligtvis olyckligt, det riskerar att vi inte för den politik som är korrekt, säger han.
Finns i redovisningen, enligt SCA
De här så kallade biogena utsläppen redovisas i bland annat skogskoncernen SCA:s rapporter, men i de sammanställningar som görs av Naturvårdsverket finns inte dessa utsläppsvolymer som kommer just från massaindustrierna med.
Det innebär även att rapporteringen av de svenska utsläppen till FN:s klimatpanel blir rejält skev, enligt Dagens Nyheters sammanställning.
– Det är olyckligt att man inte tar hänsyn till alla typer av utsläpp, det är så pass mycket att det får stor effekt på den svenska klimatbudgeten, menar Bengt-Gunnar Jonsson.
Sverige når inte klimatmålen
Enkelt uttryckt – bilden av att Sverige minskat koldioxidutsläppen kraftigt de senaste decennierna stämmer då inte alls.
Samtidigt kommer inte uppgifterna som någon överraskning för Bengt-Gunnar Jonsson och hans kollegor:
– Vi har varit väl medvetna om att de här utsläppsdelarna inte har redovisats fullt ut, säger han.
Björn Lyngfelt, kommunikationschef på SCA avfärdar både DN:s slutsatser och kritiken från forskare.
– Vi redovisar alla siffror helt öppet. Det är också siffror som ingår i regeringens underlag till EU, säger han.
Svartlut – vad är det?
Pappersmassa framställs mekaniskt eller kemiskt. Vid mekanisk tillverkning mals fibrerna i en slags ”kvarn”, och vid kemisk tillverkning kokas massan med kemikalier och träfibrerna sönderdelas.
Cellulosan går till papperstillverkningen och lignin* avskiljs som restprodukt. Tillsammans med kemikalierna från koket bildar ligninet svartlut.
I massafabriken förbränns svartluten i sodapannor och kan användas som energi. Om svartluten förgasas kan den även användas som fordonsbränsle.
*Lignin är en av de tre huvudbeståndsdelarna i trä och binder ihop ihop cellulosafibrerna i veden och ger även styrka till trädstammen.
När papper och kartong tillverkas vill man ofta inte ha med lignin, varför det separeras i massaprocessen.
Källa: Skogsaktuellt/Energimyndigheten