Ett barn i en sjukhussäng och en mobil som visar en konversation kring hur stor insulindos som behövs.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT träffar 11-åriga Aston – vars diabetes upptäcktes ovanligt tidigt. Något som gjort att familjen och diabetesteamet fått prova sig fram. Foto: privat / SVT

Aston hade inga symptom – fick diagnosen diabetes typ 1: ”Kände mig inte sjuk”

Publicerad

Aston Wilson, 11, utreddes för misstänkt matallergi. Månader senare kom svaret som en blixt från klar himmel – det var diabetes typ 1.

– Det var konstigt att börja ta medicin när jag inte kände mig sjuk, berättar Aston för SVT.

Precis som andra diabetesfamiljer beskriver familjen Wilson en chock i samband med Astons insjuknande för drygt två år sedan.

Ofta är sjukdomsförloppet för diabetes snabbt och dramatiskt – med symptom som att barnet dricker och kissar ovanligt mycket, är trött och tappar i vikt. Vart fjärde barn får syraförgiftning och kan behöva avancerad intensivvård.

Men Astons fall skiljer sig. Hans diabetes upptäcktes ovanligt tidigt i sjukdomsförloppet.

Inga klassiska symptom

Med återkommande problem med magen misstänkte hans föräldrar matallergi. Efter otaliga undersökningar, provtagningar och stresstester senare kom beskedet att han har diabetes typ 1.

– Det var oerhört svårt att ta in, säger hans mamma.

Sedan dess har Astons egen insulinproduktion avtagit mer och mer. I takt med det krävs mer jobb med att justera mängden insulin.

Vill fortsätta som vanligt

Men familjen är bestämd. De vill fortsätta som vanligt med Astons sporter, resor och annat – även om det numera krävs mycket mera förberedelser och planering.

Följ med när SVT träffar 11-åriga Aston – vars diabetes upptäcktes ovanligt tidigt.

DIABETES TYP 1

Insulin är ett livsviktigt hormon som behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp socker från blodet och förbränna till energi.

Vid typ 1-diabetes, som är en autoimmun sjukdom, attackerar det egna immunförsvaret de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln så att de inte längre kan producera insulin. Sockerkoncentrationen i blodet ökar.

Personen behöver hela tiden kontrollera sitt blodsocker och tillföra kroppen rätt mängd insulin, genom sprutor eller via en insulinpump.

Orsaken är okänd, sjukdomen kan inte förebyggas. Det är en obotlig, livslång sjukdom.

Vanliga symptom är att barnet dricker och kissar ovanligt mycket, är trött och tappar i vikt. Ibland förekommer också kräkningar och ont i magen. Symptomen utvecklas ofta under några dagar till några veckor. Små barn kan få allvarliga symtom redan efter bara några dygn.

Högt blodsockervärde kan leda till syraförgiftning, så kallad ketoacidos. Barnet kan bli medvetslöst och tillståndet kan vara livshotande om det inte behandlas.

Källa: 1177 / Barndiabetesfonden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.