Sjuksköterska tar blodprov på arm. Sjuksköterska håller i en insulinpump.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Här visar barndiabetessjuksköterskorna hur de jobbar – följ med till mottagningen på sjukhuset i Västerås: ”Vi möter upp familjerna direkt på sjukhuset”. Foto: Jenny Berggren/SVT

Diabetes typ 1 fortsätter öka bland barn – över 900 drabbas varje år

Publicerad

Diabetes typ-1 bland barn har fortsatt öka över tid. Numera får över 900 barn i Sverige diagnosen varje år.

– Det är en familj i kris, som precis fått veta att deras barn är kroniskt sjukt, säger Lisa Torstensson i barndiabetesteamet i Västmanland – som möter uppåt trettio nya diabetesfamiljer årligen.

Enligt nationella diabetesregistret får numera över 900 barn i Sverige diagnosen diabetes typ 1 varje år. Det är hundratalet fler än i mitten på 2010-talet och tre gånger så många som på 1970-talet.

Det har gått lite upp och ner vissa år, men även med hänsyn till antalet barn i Sverige, innebär det en ökning över tid.

– Det har helt enkelt blivit vanligare, så kan man uttrycka det, säger forskaren Johnny Ludvigsson.

SVT Nyheter Västmanland har träffat 3-åriga Saga i Arboga som fick diagnosen så sent som i januari i år.

Vet för lite

Orsakerna till typ 1-diabetes vet man fortfarande för lite om. Det egna immunförsvaret angriper och förstör de insulinbildande cellerna i bukspottskörteln, men varför är inte helt klarlagt. Troligtvis handlar det om en kombination av arv och miljö.

Inte sällan bryter sjukdomen ut i samband med en infektion i kroppen, vilket vissa menar att det kan förklara de rekordmånga fall en del regioner hade efter coronapandemin.

Hundratalet fler inskrivna

I Västmanland får mellan 25 och 30 barn upp till 18 år diagnosen varje år. Samtliga skrivs in hos och träffar barndiabetesteamet på sjukhuset i Västerås. Det består av sjuksköterskor, läkare, kuratorer, dietist och annan personal med specialkunskaper om diabetes. Jämfört med i slutet av 1990-talet är de inskrivna barnen idag hundratalet fler.

I videon: Följ med när SVT träffar sjuksköterskorna Lisa Torstensson och Anna-Karin Grimerö på barndiabetesmottagningen.

Någon dramatisk ökning från ett år till ett annat syns inte, men över tid blir diabetes typ 1 vanligare bland barn. Foto: Svt Grafik
Barn med diabetes som kollar sin sockernivå i kroppen med hjälp av en mätare

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Saga, 3, fick diagnosen diabetes typ 1 i år. ”Kunde inte ta in det”, säger familjen. Foto: Fredrik Gustafsson/SVT

Diabetes typ 1 – och 2

Insulin är ett livsviktigt hormon som behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp socker från blodet och förbränna till energi.

Vid typ 1-diabetes som är en autoimmun sjukdom attackerar det egna immunförsvaret de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln så att de inte längre kan producera insulin. Sockerkoncentrationen i blodet ökar.

Personen behöver hela tiden kontrollera sitt blodsocker och tillföra kroppen rätt mängd insulin, genom sprutor eller via en insulinpump.

Orsaken är okänd, sjukdomen kan inte förebyggas. Det är en obotlig, livslång sjukdom.

Symtomen utvecklas ofta under några dagar till några veckor. Små barn kan få allvarliga symtom redan efter bara några dygn. Det är vanligt att barnet har haft en infektion några veckor innan sjukdomen bryter ut.

Högt blodsockervärde kan leda till syraförgiftning, så kallad ketoacidos. Barnet kan bli medvetslöst och tillståndet kan vara livshotande om det inte behandlas.

Diabetes typ 1 och diabetes typ 2 förväxlas ofta men är olika sjukdomar. Vid typ 2-diabetes blir kroppens celler mindre känsliga för insulin. Detta, ofta i kombination med övervikt som betyder ökat insulinbehov, gör att att insulinproduktionen inte räcker och det blir för höga nivåer av blodsocker . Sjukdomen drabbar oftast vuxna och kan påverkas genom till exempel kost och motion.

Källa: 1177 / Barndiabetesfonden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.