Under kriget i Ukraina har flera nya svenska frivilliga hjälporganisationer sett dagens ljus. Aktörer som Operation Aid, Swedish Rescuers och Blågula bilen samlar in lastbilar, brandbilar och ambulanser som de fyller med nödhjälp och under personliga risker kör ner till Ukraina – ibland ända till fronten. Det finns också privata eldsjälar, till exemplen har Kolbäcksbon Jarmo Koskela kört med flera hjälpsändningar.
Många av de etablerade hjälporganisationerna som Röda Korset och Läkare utan gränser har hjälpverksamhet igång i Ukraina genom lokala partners, menar Charlotte Rydh, generalsekreterare på branschorganisationen Givasverige.
– Det är alltid bra att ge, men vill man stödja långsiktigt och brett är det bättre att stödja en etablerad organisation. Man ska vara särskilt försiktig med att ge pengar till privata bankkonton, säger hon.
Så kan man lita på insamlaren till Ukraina
Flera av de nya frivilliga hjälporganisationerna har inte 90-konto. Men det finns sätt att utvärdera organisationerna, menar Anders Olofsgård, docent i nationalekonomi som har forskat om bistånd. Bland annat kan man titta på om de samarbetar med pålitliga partners, och om pålitliga företag och organisationer har övertygats att donera till dem. Se också checklistan i faktarutan nedan.
I klippet hör du forskaren Anders Olofsgård svara på tre frågor om den nya hjälpen till Ukraina.
Checklista: Är insamlaren att lita på?
- Finns det verkliga, namngivna personer bakom organisationen?
- Har den ett organisationsnummer?
- Finns ekonomisk redovisning?
- Finns det trovärdiga exempel på vad insamlaren har gjort och hur man förmedlar sin hjälp?
- Har insamlaren 90-konto?
- Samarbetar organisationen med pålitliga partners?
- Var försiktig med att ge pengar till privata bankkonton.
Källa: Givasverige, branschorganisation för insamlingsorganisationer med privat finansiering, Svensk insamlingskontroll.
