Men med headset på huvudet. Läkaren Carl Sjöström, expert på diagnosen funktionell dystoni.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Carl Sjöström är läkare och specialist inom psykiatri och rehabiliteringsmedicin i Region Gävleborg. Han förklarar diagnosen funktionell dystoni, som både innefattar psykiska och fysiska faktorer. Foto: Elvira Ringeborn/SVT

Det här är funktionell dystoni – specialisten Carl Sjöström förklarar

Uppdaterad
Publicerad

Läkaren Carl Sjöström reder ut vad diagnosen funktionell dystoni är, varför det uppstår och hur man kan bli frisk ifrån det.

– Det gäller att hjälpa nervsystemet att hitta tillbaka till rätt funktion igen.

Funktionell dystoni är en diagnos som kännetecknas av att en kroppsdel låser sig i ett visst läge. Men symtomen beror inte på en sjukdom eller skada i nervsystemet.

– Att det kallas funktionell betyder att det är funktionen i nervsystemet som glappar eller som är störd. Det här kan återställas och bli normalt igen om man får rätt hjälp, säger Carl Sjöström, läkare och specialist i psykiatri och rehabiliteringsmedicin i Region Gävleborg.

Det är svårt att säga hur vanlig diagnosen är i Sverige eftersom det saknas statistik för det, enligt Carl Sjöström.

Köpingsbon Mathilda fick diagnosen

SVT Västmanland har berättat om Mathilda Liljegren som har fått diagnosen funktionell dystoni. Carl Sjöström kan inte kommentera det enskilda fallet, men han berättar att det kan förekomma att symtomen uppstår efter en operation.

– Det kan också uppstå efter till exempel läkning efter en skada när man har haft en kroppsdel i en fixerad position under lång tid. Då är det som att hjärnan glömmer bort i vilken position kroppsdelen skulle vara.

För att förstå varför en patient får symtomen kan vården behöva göra en kartläggning över vad som har hänt i patientens liv när symtomen började.

– Det är ganska vanligt att det har varit någon situation inom sjukvården som inte har blivit bra. Att det har begåtts ett fel, vilket naturligtvis händer tyvärr. Eller att patienten har haft andra förväntningar på sjukvårdsinsatsen än vad andra hade eller vad som var realistiskt.

Brist på specialistvård

Carl Sjöström berättar att det är vanligt att sjukvården inte vet hur man ska behandla och diagnostisera funktionella tillstånd. Han beskriver att patienter som drabbas ofta bollas mellan olika sjukvårdsenheter. Det kan resultera i att olika instanser pusslas ihop, men att det finns möjligheter till hjälp på olika nivåer inom sjukvården.

Hur lång tid tar det att bli frisk?

– Det beror på vilka faktorer som har varit inblandade. Man ska inte tänka att det finns risk för att det blir permanent. Det här ska man se som ett behandlingsbart tillstånd, säger Carl Sjöström.

I klippet: Hör specialisten Carl Sjöström svara på tre frågor om funktionell dystoni.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.