Där studeras arv och miljös påverkan på unga. Man ska under hela 20 år följa västmanländska ungdomar födda 1997 och 1999.

– Vi är jättestolta att Hjärnfonden ger oss förnyat förtroende genom att bidra ekonomiskt till vår spännande studie, säger professor Kent Nilsson.

Gener som påverkar

SALVe-projeketet studerar arv och miljö och specifikt så vill västeråsforskarna se om de ”riskgener” som identifierats hos 20-30 procent av oss påverkar uppväxten i olika miljöer. Dessa riskgener, eller ”känslightesgener” som professor Kent Nilsson hellre benämner dem som, ökar risken för att utveckla kriminalitet, drog- eller alkoholmissbruk och depressioner. Men samtidigt visar forskningen nu att i en trygg och kärleksfull uppväxtmiljö så kan snarare samma gener verka positivt för utvecklingen.

– Det nya är att vi nu kan se det omvända. Alltså hur de här generna ger en positiv effekt i bra uppväxtmiljö. Låt ett barn med ”riskgenerna” växa upp i en trygg och kärleksfull familj med bra omgivningar, och chansen är stor att det till och med går bättre än för dem som saknar den typen av gener, säger Kent Nilsson.

– Om resultaten visar sig vara stabila i våra olika studiegrupper ger de stöd för en mer individualiserad vård, både vad det gäller mottagligheten för farmakologiska och psykoterapeutiska behandlingar för att motverka psykisk ohälsa bland ungdomar, säger Kent Nilsson.