Med den europeiska gemenskapen har rörligheten ökat, inte enbart när det gäller handeln. På gatorna i svenska städer har det blivit ett allt vanligare inslag med tiggare från andra EU-länder, framför allt Rumänien.

Gemensamt ansvar

Det är människor som försöker hitta lösningar på en vardag av fattigdom och diskriminering och frågan om det gemensamma ansvaret för problem som har sin botten i andra medlemsländer diskuteras på allt fler håll.

– På vilket sätt ska vi stödja dem, när de befinner sig i Sverige eller har vi en skyldighet att stötta och hjälpa Rumänien? Det här är en nationell och en EU-diskussion, säger Staffan Jansson (S) ordförande för individ- och familjenämnden i Västerås.

Kommunen ytterst ansvarig

Kommunen har genom stadsmissionen kartlagt EU-migranternas situation här. Sveriges Kommuner och Landsting har också precis gått ut med en enkät till alla landets kommuner där de försöker bilda sig en uppfattning om situationen och från politiskt håll höjs det olika röster om att något måste göras.

Enligt socialtjänstlagen är det kommunen som har det yttersta ansvaret för de människor som vistas där och om en utsatt EU-medborgare vänder sig till socialtjänsten måste ansökan behandlas.

Resultatet kan bli mat för dagen, plats på ett härbärge eller en biljett hem. Men människor utan tradition att söka hjälp hos myndigheter blir lätt utan hjälp. Och medan de allra flesta familjer lämnar barnen med släkten i hemlandet ligger kommunens fokus ändå på om det finns medföljande barn som bor under undermåliga villkor här.