Kvinnan ville enligt åklagaren vara självständig och bestämma själv över sitt liv. Hon hade inlett en kärleksrelation med en pojkvän och trodde att familjen skulle acceptera det när hon blev myndig, men så blev det inte. Istället blev hon kontrollerad, hotad och misshandlad, enligt domen i Västmanlands tingsrätt. Det är första gången som flera personer i samma familj döms för det nya brottet hedersförtryck, som infördes i brottsbalken 2022.
Pappa, mamma och bror döms till fängelse
Brodern i familjen agerade enligt Västmanlands tingsrätt med uppsåt för att ”skydda familjens heder”, vilket tingsrätten ansåg vara en omständighet som ökade allvaret i brotten. Han döms till fyra månaders fängelse för misshandel och olaga hot.
Kvinnans pappa döms för att ha misshandlat sin dotter genom slag och strypgrepp till fängelse ett år och två månader. Även hans brott ska ha haft heder som uppsåt.
Mamman döms för hedersförtryck för hot och kränkningar under samma tidsperiod. Hon får ett år och två månader i fängelse.
Trovärdig berättelse
Trots att de inblandade förnekat brott ansåg tingsrätten att kvinnans berättelse var trovärdig. Den stöddes med bevis i form av fotografier, ljudfiler och sms-konversationer. Detta menar rätten stärkte hennes påståenden om händelsernas förlopp och skadornas omfattning.
Kvinnans bror ska betala 30 000 kronor i skadestånd. De tidigare ostraffade föräldrarna ska betala 100 000 kronor vardera.
VAD ÄR BROTTET HEDERSFÖRTRYCK
Det nya brottet hedersförtryck infördes i brottsbalken i juni 2022 för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige.
Om motivet för en brottslig gärning är att bevara eller upprätta en persons, familjs, släkts eller annan grupps heder kan det bedömas vara hedersförtryck.
En förutsättning för att ett brott ska kunna räknas som hedersförtryck är att samtliga gärningar riktar sig mot samma målsägande och begås av en och samma gärningsperson. Flera personer kan dömas i samma mål, men varje gärningsperson ska dömas separat för sin medverkan och uppsåt.
Straffet är fängelse i lägst ett år och högst sex år.
Källa: Åklagarmyndigheten