– Jag hade det på känn, att det skulle bli värre och eskalera. När jag såg elden i mitt kök trodde jag att mitt hjärta skulle stanna. Jag trodde att jag skulle dö, säger Anna, som egentligen heter något helt annat.
Det hela började på Facebook. Anna och hennes förföljare hade gemensamma kompisar, hon kommenterade ett inlägg som han skrivit. Det blev inledningen på en flera år lång mardröm.
Vågade inte gå ut
Det gick så långt att Anna inte vågade vara ensam hemma – familj och vänner turades om att vara hos henne.
– Jag var jätterädd, jag ville inte vara ensam. Jag vågade inte gå ner i tvättstugan, inte heller kasta sopor. Jag vågade inte ens gå ut själv.
På onsdagen kom domen mot hennes förföljare. Den 26-årige mannen har erkänt att han kastat brandbomben i Annas kök men nekar till att han förföljt henne.
26-åringen har genomgått en psykiatrisk utredning som visar att han lider av en allvarlig psykisk störning. Men faktum är att få förföljare fälls trots att lagen funnits sedan 2011. Anna polisanmälde honom flera gånger men utredningarna lades ner i brist på bevis.
Problem med bevisningen
Enligt kammaråklagare Carl-Johan Norström kan det vara svårt med bevisningen.
– För domstolen gäller precision, man ska ange när, var och hur. Och ofta flyter sådana här händelser ihop under en längre period. Då är det svårt för målsäganden att precisera. Det kan vara en av förklaringarna, säger Norström.
För Anna fortsatte problemen. Hon fick ovälkomna presenter, kärleksförklaringar och när han inte svarade blev han arg. När hon blockerade honom på sociala medier kontaktade han hennes syskon. I förhör har han sagt att han trodde att de var ett par.
”Polisen sa att han var harmlös”
Anna upplever att polisen inte tog hennes tidigare anmälningar på allvar.
– När jag ringde polisen en gång sedan jag sett honom utanför mitt hus sa de: ”Ja, men han är ju harmlös”. Harmlös för polisen kanske, men inte för mig.
Förföljelsen fick henne till slut att fly landet. Hon kom tillbaka till Sverige enbart för rättegången. Anna mådde dåligt när hon fick se den misstänkta stalkaren i rätten.
– Jag hade ju aldrig träffat honom förut, jag hade aldrig pratat med honom.
Nu har hon raderat sitt konto på Facebook.
– Jag känner mig inte trygg där. Och det kommer ta tid att komma tillbaka till mitt vanliga dag. Förr var levnadsglad, jag såg positivt på allt. Nu har jag tappat bort mig själv.