Den 9 juni är det val till Europaparlamentet. Ett val som historiskt sett har ett lägre valdeltagande än det svenska riksdagsvalet, framförallt bland ungdomar.
SVT besökte Hitachigymnasiet i Västerås, dit elevkåren hade bjudit in partiernas ungdomsförbund. Och passade på att fråga förstagångsväljare varför de tror att ungdomar röstar i lägre utsträckning i EU-valet.
– Jag tror inte att folk är lika insatta i EU-frågor och därför känns det inte lika nära, säger Alva Gunnar.
Så kan partierna nå unga
En av lösningarna för att nå ut till unga, menar hon, är att synas där unga rör sig.
– Det är viktigt att man kommer ut med politiska frågor till skolorna. För det är här man möter unga, det är här vi finns.
I klippet ovan: Alva och hennes kompisar berättar hur de tänker inför att rösta i valet till Europaparlamentet.
Ungdomsförbundens viktigaste fråga i EU-valet
Europaparlamentsvalet
I år är drygt 7,6 miljoner röstberättigade i Sverige, varav 560 398 är förstagångsväljare i EU-valet (beräknat i mars). Av förstagångsväljarna är det cirka 200 000 som röstar för första gången.
Valdeltagande 2019
Alla väljare 55,3 %
Unga 18-29 år 44,4 %
Förstagångsväljare: 498 592 personer
Valdeltagande 2014
Alla väljare: 51,1 %
Unga 18-29 år: 46,9 %
Förstagångsväljare: 584 960 personer
EU-val jämfört med riksdagsval
I det senaste riksdagsvalet deltog 84,2 % av de som fick rösta. Bland förstagångsväljarna deltog 84 %.
Källa: SCB, Eurostat