• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Foto: SVT/TT

Jaktbrottshärvan i Västmanland kan vara nära åtal

Uppdaterad
Publicerad

Jaktbrottshärvan där fem män misstänks för flera olika jaktbrott börjar lida mot rättegång. Kammaråklagare Lars Magnusson väntas väcka åtala under sommaren.

Flera av de fem misstänkta männen i jakthärvan kräver att Lars Magnusson lämnar tillbaka bevismaterial i form av jaktutrustning som är deras. En av männen, företagaren i 70-årsåldern, har också anmält Magnusson till Integritetsskyddsnämnden, SIN för att han, enligt den misstänkte, felaktigt ska ha avlyssnat mannen. Den misstänkte menar att brottet han misstänks för inte är så allvarligt att rättsväsendet hade tillåtelse att använda hemliga avlyssning.

– Enligt min bedömning bröt ingen mot några regler när han avlyssnades. Det fanns stöd i lagstiftningen för den här åtgärden, säger kammaråklagare Lars Magnusson.

(Se faktaruta för mer information om regler kring avlyssning)

Utredningen har bra fart

Magnusson störs inte av de misstänktas krav eller anmälan mot honom.

– Jag hade nyligen ett bra möte med utredarna och vi fortsätter utredningen framåt med full kraft.

Han tror till och med att det finns en chans att han kan väcka åtal snart.

– Det finns en chans att jag kan väcka åtal innan den 31 juli men det är långt ifrån säkert.

De misstänkta männen är frisläppta och har fått tillbaka en del av den jaktutrustning som beslagtogs i början av utredningen men strider fortfarande för att få tillbaka alla saker.

Samtidigt analyseras prover från andra föremål som inte lämnats tillbaka och kan spela en avgörande roll för åtalet som planeras mot männen.

Hur lyder lagen om avlyssning?

I Sverige är avlyssning ett av de hemliga tvångsmedel som står till de brottsutredande myndigheternas förfogande. Sedan en lagändring 1 juli 2012 benämns det hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (HAK) och innebär att meddelanden avlyssnas och innehållet i dem ska kunna återges. Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation får användas vidförundersökning angående 

• Brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, 

• Försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, om sådan gärning är belagd med straff eller 

• Annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år

Källa: Wikipedia

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.