Orförande i Kalklinbanans vänner är överraskad över beskedet att linbanan inte ska k-märkas.

– Vi trodde att den skulle räddas. Det har vi kämpat för i många år. Jag är besviken, säger ordföranden Klaus-Jürgen Schmidt.

Enligt Länsstyrelserna i Västmanland och Södermanland finns ingen långsiktig lösning för förvaltning och finansiering av kalklinbanan mellan Forsby och Köping.

Därför har Länsstyrelserna  beslutat att inte byggnadsminnesförklara den 42 kilometer långa kalklinbanan. Anläggningen och verksamheten ska nu dokumenteras för eftervärlden.

Nordkalk inte intresserade

Det har i flera utredningar konstaterats att kalklinbanan är unik och har ett högt teknikhistoriskt värde och att den bör bevaras.

Under flera år har Länsstyrelserna i Västmanland och Södermanland försökt att tillsammans med kommuner, organisationer och företaget Nordkalk hitta en lösning för finansieringen av kalklinbanans fortlevnad.

Nordkalk har tidigt gjort klart att de inte är intresserade av att äga och förvalta linbanan vid en eventuell byggnadsminnesförklaring. Idag är det klart att ingen annan heller kan eller vill ta på sig att äga och underhålla banan.

– Även om kalklinbanan har höga kulturhistoriska värden så måste vi ha respekt för att förvaltningen av den skulle innebära ett stort ekonomiskt åtagande. Det finns tyvärr inga förutsättningar för att förklara kalklinbanan som byggnadsminne, säger landshövding Ingemar Skogö.

Anläggningen ska dokumenteras

Ägaren Nordkalk planerar för att riva linbanan när det inte blir något byggnadsminne. På grund av rivningen ger nu Länsstyrelserna i Västmanland och Södermanland efter samråd med Nordkalk stöd till Kalklinbanans vänner för att dokumentera och förmedla historien kring Kalklinbanan.

Syftet är att sprida kunskap om en viktig del av vår industrihistoria och via Kalklinbanans vänner kommer även Nordkalk att bidra.