Den beskrivs ofta som den avgörande tekniken för att vi ska ha en möjlighet att på relativt kort sikt kunna vända den rådande klimatkrisen – infångning av koldioxid. På värmeverket i Västerås testas just nu tekniken, och en fullskalig rening på den största pannan kan bli verklighet runt 2030.
I panna 6 förbränns både sopor och biobränslen. Soporna innehåller plast och står för hälften av utsläppen. Den koldioxiden är alltså fossil och uppgår till runt 200 000 ton per år. Inom några år skulle det kunna renas och inte nå vår atmosfär.
– Det motsvarar ungefär 200 000 flygningar från Stockholm till New York varje år, så det är avsevärt, säger Magnus Eriksson.
Lagring och annan användning
Lägg därtill rening av lika mycket koldioxid som kommer från biobränslen som till exempel träflis. Värtaverket i Stockholm ligger steget före Mälarenergi och hoppas på att en fullskalig reningsanläggning ska vara i drift 2028.
Det många tittar på nu är hur och var koldioxiden ska förvaras och även om en del av koldioxiden kan användas i andra processer, som inom exempelvis flyget.
– Det här är en nyckel för att vi framåt ska kunna klara klimatutmaningen, säger Magnus Eriksson.
SVT:s kartläggning: Stor brist på lagringsplatser för koldioxid
