Den föreslagna skatten på flygresor ligger på 80 kronor för en enkel resa inom Europa. Föreslaget ingår i regeringens vårbudget och tanken är att skatten ska införas den 1 januari 2018.
– Det säger sig självt att det inte är någon önskvärd åtgärd för vår flygplats i Västerås, säger Ulla Persson (S), ordförande i styrelsen för Västerås flygplats.
Läs mer: Polisen och pensionärer vinnare i vårbudgeten
Västerås flygplats gjorde ett underskott på 64 miljoner kronor förra året. Den nya flyglinjen till Helsingfors, som startade i höstas, fick läggas ner efter bara några veckor på grund av svikande passagerarantal.
Ulla Persson tillägger att frågan om flygskatten är ett av de mindre problemen som Västerås flygplats har att tampas med just nu.
– Vi har mer att bita i, med tanke på de omständigheter vi har. Men det är klart att vi inte jublar, säger Ulla Persson.
Förslag om att söka statligt stöd
I den nya handlingsplanen för Västerås flygplats, som kommunstyrelsen väntas besluta om imorgon, ingår ett förslag om att försöka få en större del av det statliga stödet till de regionala mindre flygplatserna.
Men detta är inget som Ulla Persson sätter något större hopp till.
– Man tycker att i och med att vi är en reservflygplats borde vi få något för det. Men jag har varit med länge och jag vet hur det gick när vi försökte sälja flygplatsen till staten för en krona, det gick inte. Jag tror mer på det enkla konceptet att minska utgifterna och öka intäkterna, säger hon.
Läs mer: Västerås får 104 miljoner av välfärdspengarna
Inte heller finansmarknadsminister Per Bolund (MP), som under dagen besökte Västerås för att presentera regeringens vårbudget, ser det som troligt att staten skulle skjuta in pengar till Västerås flygplats.
– Västerås ligger ju inte långt från andra stora flygplatser så där finns nog möjlighet att få behoven tillgodosedda på andra sätt. Från regeringen har vi stora ambitioner att bygga ut hållbara transportmedel, inte minst järnvägen.
Menar du att det egentligen inte skulle behövas någon flygplats i Västerås?
– Det är egentligen en fråga för kommunalpolitiken. Vi har ett stödsystem av regionalpolitiska skäl, men vi ser också ett behov av att anpassa våra transportmönster så att de stämmer överens med våra miljö- och klimatmål. Där tror jag att järnvägen kan vara ett viktigt alternativ, säger Per Bolund.