– Vårt material är dels ett ekonomiskt underlag så de vet vad det kostar, för det kostar ju rätt mycket. Sedan också varför det skulle vara värt att lägga ut den kostnaden, säger Claes-Göran Östenson, ordförande i nationella diabetesrådet.

På torsdagen presenterade nationella diabetesrådet, som består av representanter från de olika landstingen, underlaget om insulinpumpar och glukossensorer för Sveriges kommuner och landsting. Materialet går nu ut på remiss till alla landsting och regioner.

Finns riktlinjer att följa

Socialstyrelsen har idag riktlinjer för hur diabetesvård ska bedrivas. Trots det ser det alltså olika ut i olika landsting, till exempel när det gäller glukosmätare med sensorer.

Enligt Claes-Göran Östenson kan det bero på flera saker. Till exempel landstingets ekonomi, hur olika barnläkare prioriterar hjälpmedel och hur tillgången ser ut hos tillverkare och leverantörer.

– Nationella diabetesrådet vill på olika sätt göra det enklare för landstingen att följa riktlinjerna och på så sätt kunna erbjuda en bättre och mer jämlik vård, säger Claes-Göran Östenson.