Vargtiken som rört sig i Kolsva och Solmyra sedan början av sommaren tog enligt siffror från Viltskadecenter minst 10 hus- och tamdjur under sommaren. Hon sågs också springa över en skolgård där hon jagades bort av skolbarn.

Skyddsjakt ska förhindra skador

Tillstånd till skyddsjakt ges för att förhindra allvarliga skador, tillexempel för en varg som kolsvavargen som i allt för stor omfattning börjat röra sig för nära människors boningar för att hitta mat och därmed skadar och dödar husdjur. Beviljad skyddsjakt betyder inte att vargen anses farlig för människor.

Svårt jaga varg utan snö

Enligt jägare SVT varit i kontakt med är vargjakt utan spårsnö något av det svåraste en jägare i Sverige kan ge sig på. Även problemvargar undviker oftast människor och vargen rör sig naturligt stora sträckor. Det är därför ofta tur som avgör jakten.

– Du ska vara på rätt ställe vid rätt tillfälle och vargen ska helst råka gå förbi, säger vilthandläggare Tobias Hjortstråle på länsstyrelsen som hanterar skyddsjaktärenden i länet.

Omfattande regelverk kring skyddsjakt på varg

Den som ansöker om skyddsjakten (tex en lantbrukare som fått djur rivna) är också den som får tillståndet och ansvarar för att skyddsjakten sker på rätt sätt. Den personen är också ansvarig för de övriga jägare som utses att genomföra jakten.

Innan länsstyrelsen fattar beslut om skyddsjakt ska man ha genomfört skrämselåtgärder för att få vargen att sluta med det icke önskavärda beteendet. Innan dess får varg, som har ett särskilt skydd i lagen inte skjutas.

Det måste också ha skett tillräckligt många allvarliga attacker eller beteenden som gör att länsstyrelsen anser att problemet inte kan lösas på annat sätt än att vargen skjuts. Denna handläggning tar av naturliga skäl tid. Flyttar vargen sig och börjar med samma beteende någon annanstans riskerar man att hela processen måste tas om igen.

Effektivare metoder behövs

När en varg skapat problem under så pass lång tid att skyddsjakt beviljas bör den ske snabbt anser Jägareförbundets Emil Stolpe Nordin.

Utan spårsnö och med jägare som sällan jagat varg ökar svårigheterna. Jägareförbundet i Västmanland tycker därför att Sverige bör titta på nya metoder just när det gäller skyddjakten, licensjakt är något annat.

Emil menar att ett specialistteam bör inrättas regionalt eller nationellt med personer med stor kunskap om varg och vargjakt. Detta team ska då kunna kallas in vid beslut om skyddsjakt.

– Man kan tänka sig att gruppen helt enkelt reser till platsen, flyttar in i samhället och stannar tills problemet är löst.

En svårighet med vargar är att de sällan stannar längre än ett par minuter på samma plats, det är därför svårt om en jägare ska ringas in varje gång någon ser vargen. Risken är stor att vargen inte finns kvar när jagare kommer på plats. En samlad aktiv insats är troligen effektivare menar Emil som också vill att fällor och snaror ska tillåtas vid skyddsjakt.

– Idag finns bra elektroniska hjälpmedel som gör att ett specialisttem på plats kan minimera lidandet för djuret vid användning av sådana fångstmetoder.

Naturvårdsverket bestämmer

– Tittar man runt i världen hur andra länder gör så är snaror och fällor något som man använder frekevent i Nordamerika med väldigt hög effektivitet, säger Tobias Hjortstråle på länsstyrelsen. Man kan också tänka sig att använda ljud som är intressanta för vargen för att locka fram den berättar Tobias.

Länsstyrelsen kan inte fatta beslut om andra jaktmetoder utan det ligger på Naturvårdsverket och idag är snaror och fällor inte tillåtna för skyddsjakt på varg. Däremot finns förslag från både vargforskare i Sverige och Viltskadecenter att inrätta någon form av specialistteam i varje rovdjursområde att sätta in vid problem med varg och andra rovdjur.

Acceptansen för varg riskeras

Både Jägareförbundet i länet och länsstyrelsen är eniga om att det är viktigt att beslutade skyddsjakter lyckas.

– Om problemen i ett område kvarstår och skyddsjakten inte resulterar då finns det en risk att allmänheten drar slutsatsen att skyddsjakten inte fungerar och det är ju inte bra i det långa loppet för allmänhetens acceptans av vargen säger Tobias Hjortstråle på länsstyrelsen.