– Ett badhus är ju utsatt för mer slitage än till exempel en kontorsfastighet så visst kostar de mera pengar. Men allt är ju relativt så det beror på vad man jämför med, säger Lars Johansson på Kommunfastigheter i Arboga som har hand om badhuset där.

Så mår badhusen

Åtta av Västmanlands tio kommuner har badhus. SVT hörde sig för vilket skick de är i.

Flera, som är byggda i slutet av 60-eller början av 70-talet är i mycket dåligt skick.

I Västerås och Köping är det sedan tidigare bestämt att bygga nya, för omkring 350 respektive 300 miljoner. Och i Surahammar står politikerna inför att avgöra det slitna Ekängsbadet. Renovera, bygga nytt eller bara riva är frågan.

– Det handlar om stora pengar, berättade kommunalrådet Tobias Nordlander (S) i en intervju i SVT i början av oktober.

Undersökning på webben

Men invånare verkar tycka att badhusen ska prioriteras.

När SVT Västmanland, i samband med rapporteringen om badhuset i Surahammar, ställde frågan på webben om det ska finnas ett badhus i varje kommun, svarade över hälften av drygt 160 personer ja.

Även nya kräver sitt

Men även de nyare badhusen kostar då framförallt fukten sliter hårt på byggnad och inredning.

Ekbacksbadet i Arboga, som är från 90-talet, är ett exempel där det ska renoveras under nästa år. Mellan sex och sju miljoner läggs på bland annat ventilation och omklädningsrum.

– Ibland gör vi mindre saker och ibland får man ta ett större grepp. Men det är inte de här pengarna varje år. Det kanske rör sig om 700.000-900.000 i snitt utslaget per år, säg Lars Johansson på Kommunfastigheter i Arboga.

”Ja, det är värt det”

I Hallstahammar räknar politikerna med att lägga omkring sex miljoner på underhåll och renovering av bad under nästa år, bland annat på Vallmobadet i Kolbäck. Kommunen är ett exempel där ha eller inte ha badhus-diskussionen varit på tapeten tidigare.

– Ja, det är värt det. Vi kommer att ha kvar de här anläggningarna i Hallstahammar, säger kommunalrådet Catarina Pettersson (S) och syftar på Vallmobadet och Sporthallen.