Den så kallade gymnasielagen som inte är en lag utan ändringar i flera olika lagstiftningar har gett vissa unga asylsökande eller de med avslagsbeslut möjlighet att söka tillfälligt uppehållstillstånd för studier. Men flera står just nu utan möjlighet till pengar och tak över huvudet, varnar frivilligorganisationer i Västerås som Svenska kyrkan och Stadsmissionen.

Västerås tillhör de kommuner som försökt lösa situationen för de som omfattas av gymnasielagen men det finns inget som tvingar alla Sveriges kommuner att göra samma sak som Västerås.

Även de som vill gå i skolan drabbas

– De flesta av de hemlösa unga har Västeråsanknytning, de går i skolan här eller har sitt nätverk här, berättar Magnus Uhlin på Stadsmissionen.

Det kan handla om unga som fyllt 18 år och inte omfattas av Västerås kommuns system för att få bo kvar på HVB-hem eller i stödboende, unga som ursprungligen placerats av andra kommuner i skola i Västerås och unga som kommit tillbaka från Migrationsverkets anläggningar för att det är här man har sin skola och nätverk.

Minna Blom, volontär i Svenska kyrkan menar att flera av de hemlösa ungdomarna är skötsamma och motiverade att studera men ändå hamnat i hemlöshet.

De bor på gatan, hos kompisar eller i olagligt uthyrda andrahandslägenheter där upp till sex personer sover i ett rum.

– Många är väldigt motiverade att gå i skolan trots sin situation. Samtidigt snurrar tankarna på lektionen, var ska jag sova i natt?

– Vi har exempel på unga som fått avslag på hjälp för att man haft för mycket ogiltig frånvaro men egentligen beror det på att familjehemmet tidigare glömt rapportera in sjukdom. Många lider även av psykisk ohälsa och har stor frånvaro på grund av det, säger Minna Blom.

Hål i systemet

Orsakerna till att så många av de unga från Afghanistan lever i hemlöshet i Västerås och andra städer är troligen flera. Men en grupp som volontärorganisationerna tycker fallit särskilt mellan stolarna är de som nu söker uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen.

Under tillståndsansökan är det flera ungdomar som står helt utan pengar och de som får pengar kan maximalt få omkring 2 100 kronor i månaden i så kallad dagpenning. Det ska täcka allt.

Som tillståndssökande med flera avslag på asylansökan kan man mycket enkelt förklarat hamna i en situation där man varken är Migrationsverket eller kommunens ansvar.

– De här ungdomarna har hamnat i ett ingenmansland, säger Magnus Uhlin från Stadsmissionen. Asylsökande är Migrationsverkets ansvar, kommuninvånare är kommunens men de här ungdomarna är tillståndssökande och ingen myndighet har ett uttalat ansvar för dem, berättar Magnus.

– De bollas runt mellan Migrationsverket, sociala myndigheter och CSN.

Komplicerat regelverk försvårar

När SVT försöker få information via kommunen och Migrationsverket för att försöka reda ut vad som gäller säger alla vi talar med att regelverket är svårnavigerat även för dem.

Det som påverkar de ungas möjlighet till hjälp är dels när de kom till Sverige, vilken kommun de placerades i och hur den kommunen valt att agera efter den så kallade gymnasielagen. Sedan beror det på var i den rättsliga processen deras ärende befinner sig och om myndigheterna anser att de medverkat i sitt ärende eller inte.

– Det är inte rimligt att de unga ska kunna navigera i det här systemet, menar Magnus Uhlin och Minna Blom och ser allvarliga konsekvenser för både samhället och de unga om inget görs.

– Det är klart att de här ungdomarna lättare dras in i kriminalitet, missbruk och prostitution men jag ser också en fara i att de plockas upp av fel grupper och radikaliseras, säger Minna Blom.