Den största anledningen till att personer blev vräkta var hyresskulder. I de övriga fallen kunde det även handla om att hyresgästen stört grannar eller att ett ärende gått vidare till hyresnämnden.  

Bostadssociala enheten på Västerås stad fick in cirka 900 aktualiseringar av ärenden under 2021, vilket innebär fall där hyresgästen riskerar att bli vräkt. Av dem gick cirka 80 vidare till ett betalningsföreläggande och 52 vräkningar verkställdes.

Hyresgästen vill inte alltid få hjälp

När en hyresgäst riskerar att bli vräkt kopplas bostadssociala enheten in och de i sin tur tar kontakt med personen i fråga och erbjuder hjälp. 

– Vi bokar in ett samråd med hyresgästen där vi berättar om vilka möjligheter det finns att gå vidare. Det kan handla om vilka bidrag som finns att söka exempelvis, berättar Dijana Iveta Sörell som är enhetschef. 

Christina Persson på individ- och familjenämnden fortsätter: 

– Sedan finns det även de ärenden där hyresgästen inte vill ha hjälp och då är det svårt att hjälpa personen, förklarar hon. 

I de flesta kommuner i Västmanland ökade antalet vräkningar mellan 2020-2021, enligt Kronofogdens statistik, med några undantag: I Skinnskatteberg och Arboga minskade antalet och i Norberg var siffran samma båda år. 

I klippet berättar Dijana Iveta Sörell och Christina Persson på Västerås stad om vilka konsekvenser en vräkning kan få för individen.