Upploppen uppstod i samband med den högerextrema politikern Rasmus Paludans planerade och genomförda koranbränningar i flera svenska städer under påskhelgen. Men våldsamheterna riktades mot polisen. Förutom att 399 poliser skadades eller utsattes för allvarliga tillbud förstördes även polisfordon som kapades och sattes i brand.

– Jag har aldrig varit med om att behöva backa ur från något uppdrag men här var vi tvungna, det blev för farligt helt enkelt, säger Andreas Svahn.

Nått högsta instans

Enligt den tidigare chefen för Must, Gunnar Karlsson, som utrett kravallerna var de inte organiserade med i förväg utsedda ledargestalter. Deltagarna var till övervägande del unga män boende i de aktuella områdena eller i närheten. Men även kvinnor och barn deltog i våldsamheterna och vid några tillfällen uppges att en större andel vara kriminellt belastade personer kända av polisen. 

Hittills har 47 personer dömts i tingsrätten, huvudsakligen för grovt sabotage mot blåljusverksamhet till mellan fyra och sex års fängelse. Några domar har även avgjorts i hovrätten dit de flesta domar har överklagats. En dom har även fått prövningstillstånd i Högsta domstolen men är inte avgjord än.  Det pågår fortfarande utredningar mot många misstänkta och flera åtal väntas under vintern.

”Här känner vi att samhället sluter upp”

Lagen om sabotage mot blåsljusverksamhet infördes för två år sedan men en granskning av SVT i somras visade att ytterst få av de som då hade åtalats för brottet dömdes för det.

– Vi får ofta höra att vi ska tåla brott som begås mot poliser men här känner vi att samhället sluter upp bakom poliskåren, säger Erik Hiding, ordförande för polisförbundet i Bergslagen till SVT.