Nästan alla är feminister

Uppdaterad
Publicerad

Nästan alla kallar sig feminister nu för tiden, till och med moderate finansministern Anders Borg. Av riksdagspartierna är det bara kristdemokraterna och moderaterna som ännu (?) inte kallar sig feminister. Det tycks finnas olika sorters feminism. Här försöker vi reda ut begreppen.

-Att vara feminist är att som kvinna – eller man – gå omkring i för trånga skor och inse att det inte är fötterna som är för stora utan skorna som är för små, säger liberalfeministen och riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (fp).

Enligt Birgitta Ohlsson är både Gudrun Schyman och Lars Leijonborg feminister. De har samma mål. Det är valet av väg till målet som skiljer.

Liksom Birgitta Ohlsson är Leijonborg liberal och tror mera på marknaden och attitydförändringar medan vänsterinriktade eller socialistiska feminister mera satsar på bland annat kvoteringar och styrning. Socialistiska feminister ser också mera till klasskamp och klasstillhörighet.

-Men målet för alla är att kvinna eller man inte ska spela någon roll. Möjligheterna och chanserna ska vara samma för alla, säger Birgitta Ohlsson.

Livspusslet

Skillnaden mellan vänsterfeminism och liberal feminism visar sig bland annat i synen på skatteavdrag för så kallade hushållsnära tjänster som regeringen är på väg att införa.

Birgitta Ohlsson tycker att det är bra. Fler familjer kan få ”livspusslet” att gå ihop. Fler kvinnor kan på ett rimligt sätt kombinera arbetsliv och barn, anser hon.

-Även om en familj lever så jämställt som Gudrun Schyman vill är det väldigt svårt för både mannen och kvinnan att göra karriär, säger hon.

Här för vänsterfeministerna in klassperspektivet. Genom avdraget för hushållsnära tjänster, eller subventionerad hemhjälp som kritikerna kallar det, skulle troligen medelklasskvinnor bli mera jämlika med männen i karriärmöjligheter – men till priset av ökade klasskillnader mellan kvinnor.

Ett annat exempel på skillnaden mellan liberal och socialistisk feminism är det gamla vänsterkravet på sex timmars arbetsdag. Det är Birgitta Ohlsson starkt emot. Det låser in unga kvinnor och hindrar dem att ta för sig på arbetsmarknaden.

-Unga kvinnor ska inte uppmanas att arbeta mindre utan att arbeta mera, säger hon.

Av samma skäl är hon emot vårdnadsbidraget som regeringen vill införa. Det gör kvinnorna bidragsberoende, anser hon. Som en del av den nya riksdagsmajoriteten får dock Birgitta Ohlsson lov att leva med den politiken.

”Tjänstefel att inte kalla sig feminist”

Att jämställdhetsminister Nyamko Sabuni inte vill kalla sig feminist är på gränsen till tjänstefel, enligt Birgitta Ohlsson.

-Fast å andra sidan kan det vara en läpparnas bekännelse att kalla sig feminist. Hur mycket feminist var egentligen Göran Persson som statsminister, även om han kallade sig det?

Örjan Magnusson, SVT Text & webb

Några sorters feminism

Radikalfeminism

Ser motsättningen mellan man och kvinna som överordnad alla andra motsättningar.

Queerfeminism

Anser att samhället är heteronormativt, dvs heterosexualitet ses som det naturliga tillståndet. Men sexualitet är en konstruktion enligt denna riktning.

Anarkafeminism

En blandning mellan feminism och anarkism.

Särartsfeminism

Anser att skillnaden mellan män och kvinnor finns i biologin. Kvinnor är till naturen bl.a. mera vårdande. Kvinnliga egenskaper måste uppvärderas för att jämlikhet ska uppnås.

Likhetsfeminism

Skillnaderna mellan könen är till allra största delen sociala konstruktioner. Det ligger inte i en pojkes gener att sällan gråta eller i en flickas att vara tyst i klassrummet. De flesta feministiska riktningar tillhör denna riktning, inklusive socialistisk och liberal feminism.

Källa: ne.se och Metro

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.