Snö, regn, värme och kyla bidrar till att stimulera det växande gräset och det i sin tur kan ge svar på hur den framtida pollenproduktionen kan se ut. 

Forskarmetoden är en beräkningsbaserad modell, eller en ”matematisk beskrivning av naturen” som forskaren bakom studien, Alexander Kurganskiy, själv kallar det. Men den kan inte förutse när en pollensäsong börjar eller slutar eller hur höga pollenhalterna kan bli under en specifik dag. 

– Vi kan förutse den totala mängden av pollen genom att trycka på en knapp och se, okej, det kommer att komma över 10 000 pollenkorn i år, säger Alexander Kurganskiy, doktor i filosofi vid University of Exeter i Storbritannien.

Tidigare värme och regn som data

Studien har drivits av ett stort internationellt forskarteam och totalt har 34 mätstationer i nordvästra Europa analyserats. Kombinationen av olika väderförhållanden, som lufttemperatur och nederbörd samt pollensamlingar, har bidragit till att ta fram den nya modellen som kan ge prognoser över en hel pollensäsong.

– Vi samlade data från lufttemperaturer och nederbörd som varade under mars och april och kunde då se vilka pollenhalter som kommer under perioden maj till september, säger Alexander Kurganskiy.

Bidrar till bättre framförhållning

Enligt europeiska akademin för allergi och klinisk immunologi (EUUACI) anser 10 till 20 procent av världens befolkning att pollenallergin är ett globalt hälsovårdsproblem. Tack vare den nya upptäckten kommer det vara möjligt med planering och förberedelse inför pollensäsongen.

– Den här informationen kan hjälpa sjukvårdspersonal och till exempel förberedda pollenpatienter på hur mycket medicin de behöver ta.

Kristina Ljungros som är generalsekreterare på Astma- och allergiförbundet tror att informationen kommer att hjälpa de drabbade även i privatlivet.

– Det är väldigt positivt ur den aspekten att man kommer kunna planera sin medicinering, schemalägga sina resor och bestämma utomhusvistelser, säger Kristina Ljungros.