Det här är första gången som den här typen av kartläggning görs och den visar att varje elev har fått nästan fyra kvadratmeter mindre på tre läsår. År 2014-2015 hade varje elev 48,5 och det har minskat till 44,8 kvadratmeter läsåret 2016-2017.
– Om skolgårdarna fortsätter att krympa blir det svårt att tillgodose barns behov av en bra utomhusmiljö. Det är viktigt att kunna få röra på sig, leka och springa, men också att man kan få dra sig undan en stund för att få en paus under skoldagen, säger Ulrika Åkerlind på Boverket.
Enligt Boverkets rekommendationer bör varje elev ha 30 kvadratmeter så genomsnittet ligger i överkant, men så många som 480.000 elever har mindre än 30 kvadrat.
Det här beror på att variationerna över landet är väldigt stora; från att en del friskolor inte har någon skolgård alls till att eleverna i Storumans kommun har hela 148,3 kvadratmeter. Det är tio gånger så mycket yta som eleverna har i Stockholms kommun.
Att skolgårdarna krymper beror på att det blir fler och fler barn på de befintliga skolorna, men också för att skolorna byggs ut genom att sätta upp tillfälliga byggnader på skolorna för att fler elever får plats. Det är en trend som Boverket ser över hela landet, att så kallade paviljonger sätts upp och tar yta från skolgården.