Hur anser du att tolktjänsten fungerar idag?
– Det finns helt klart utmaningar inom tolktjänsten idag, och inte minst gäller det möjligheterna till tolktjänst i arbetslivet. Att se till att förbättra möjligheterna för tolktjänst i arbetslivet är ett sätt för fler att kunna jobba. Det är grundläggande i vårt samhällsbygge, att fler ska få chans till jobb.
Vad har du för kommentar till demonstrationen?
– Det är en viktig signal till oss politiker om att det finns mycket att göra på området och om de problem som många döva upplever i systemet idag. Jag har inte möjlighet att komma och lyssna på plats, men jag tar till mig av de frågor som lyfts.
Många döva upplever att landstingen gör varierande tolkningar av vad som ingår i tolktjänsten. Det händer att personer nekas anställning eller utbildningsplats på grund av att det är oklart vem som ska finansiera tolktjänsten som önskas. Vad tänker du kring det?
– Det är klart att jag förstår att det är otroligt frustrerande om det stöd du får är olika beroende på var du bor. Det är, vill jag säga, ett återkommande problem i nästan vartenda stödsystem vi har, från äldreomsorg till statlig assistansersättning, att bedömningarna skiljer sig åt. Ett problem här är att definitionen av begreppet vardagstolkning. Så jag vet att det är en stor utmaning, men en utmaning vi och landstingen behöver jobba med.
Sveriges Dövas Riksförbund hävdar att det behövs en nationell myndighet som ansvarar för tolktjänsten för att alla ska få samma förutsättningar oberoende av bostadsort. Är det något som regeringen överväger?
– Vi tittar inte på just en ny myndighet, men däremot finns det skäl på andra sätt stärka likvärdigheten så att det inte ska spela så stor roll var i landet du bor. Det finns ett intresse hos landstingen för att samarbeta mer, men det finns i dagsläget ingen överenskommelse om någon form av nationell samordning.
Varför har det tagit flera år att utreda tolktjänsten?
– Jag har svårt att recensera de många olika turer som varit kring tolktjänst, men visst kan jag förstå känslan av att det går för långsamt.
Regeringen har anslagit ett tillskott på 15 miljoner per år till tolk i arbetslivet för åren 2018-2020. Hur tänker regeringen långsiktigt när det gäller tolktjänsten? Vad händer efter år 2020?
– Det är inte klart än exakt hur medlen ska användas. Jag kommer att återkomma med det. Och vad som händer efter 2020 beror förstås på hur väl de här första försöken faller ut.
Läs mer:
DN: Regeringen måste ta sitt ansvar för hörselskadade
Metro: Dagens regelverk för tolktjänst begränsar dövas liv