Oro och förväntan inför framtida skogspolitiken – het politisk stridsfråga

Uppdaterad
Publicerad

Centerpartiets krav om stärkt äganderätt över skogen för att släppa fram Stefan Löfven som statsminister har gett nytt liv åt debatten om den svenska skogen. På ena sidan finns skogsägarna som upplever att staten lägger beslag på deras mark. På andra sidan miljörörelsen, som menar att ännu mer skog behöver skyddas.

Amalia Mattsson är en av drygt 300 000 privata skogsägare i Sverige. Hon är partipolitiskt aktiv i Centerpartiet och hoppas att den nya regeringen ska lyssna på hennes parti när det kommer till hur skogen ska förvaltas.

– Vill vi ha välstånd måste vi lita på människor och man måste få satsa långsiktigt i skogen, säger hon.

Skogen hon äger har funnits i släkten i över hundra år, och för henne har den både ett ekonomiskt och känslomässigt värde.

– Jag tycker man tappar suget om man inte får ett förtroende att bruka sin egen skog, och så känner man sig ledsen när folk inte förstår vilket jobb man gör, säger hon.

Nyckelbiotoper – het fråga

En viktig fråga i debatten är den om nyckelbiotoper, det vill säga områden i skogen som anses ha extra höga naturvärden. Eftersom de flesta företag har skrivit under på att inte köpa virke som är avverkat i områden med nyckelbiotoper, så innebär en sådan märkning av skogen oftast en ekonomisk förlust för skogsägaren.

Samtidigt som Centerpartiet vill att skogsägarna ska få en större rätt till sin mark, så drar Miljöpartiet i en helt annan riktning. De vill att det ska bli lättare för staten att skydda skog från att avverkas, och får medhåll av föreningen Skydda skogen.

– Faran är på sikt att vi utarmar den biologiska mångfalden och att arter kommer försvinna från landet. Redan nu är 2000 arter hotade av skogsbruk, säger David Van der Spoel, professor i biologi vid Uppsala universitet, och talesperson för föreningen Skydda skogen.

Skogsindustrin behöver minska

Skydda skogen vill att 30 procent av all produktiv skog i Sverige ska skyddas från avverkning för att främja den biologiska mångfalden – ett mål som även EU har uttalat. Att detta i förlängningen skulle innebära att skogsindustrin behöver skalas ner är en konsekvens man får ta, menar David Van der Spoel.

– Absolut, det blir förstås följden. Vi måste minska vår konsumtion, säger han.

Enligt honom är det för riskabelt att ge enskilda skogsägare ansvar över vilka delar av skogen som ska lämnas orörda. Han är rädd att de flesta kommer att sätta ekonomiska intressen före miljön.

Amalia Mattsson har en större tilltro till skogsägarna, och menar att många mindre skogsägare jobbar hårt för att ta hand om sin skog och för att främja den biologiska mångfalden.

– Det är som att ta hand om ett barn, och det vill man ju så klart göra bra. Framförallt om man bor där och har barn själv.

Så ser ägarstrukturen i den svenska skogen ut

Enskilda ägare – 48 procent

Privatägda aktiebolag – 24 procent

Statsägda aktiebolag – 12 procent

Staten – 8 procent

Övriga privata ägare – 6 procent

Övriga allmänna ägare – 1 procent

Antal skogsägare (fysiska personer): 316 691 varav 38 procent kvinnor och 60 procent män.

Källa: Skogsstyrelsen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.