Det har inte hänt på årtionden att en rymdfarkost har passerat en planet för första gången. Senast var då Voyager 2 svepte förbi Uranus 1986 och Neptunus tre år senare.
– Hälften av befolkningen var antingen inte födda eller så var de för unga för att komma ihåg Voyager. De har aldrig sett en liten ljuspunkt förvandlas till en planet av en rymdfarkost som närmar sig för första gången. Och det kommer antagligen aldrig att hända igen, säger Alan Stern, ansvarig för Nasas New Horizons till New York Times.
Sätter punkt
På så sätt, säger han, kommer förbipasserandet också sätta punkt för en 50 år lång upptäcktsresa av vårt eget solsystem. I och med Pluto kommer samtliga planeter ha fått besök av en rymdfarkost.
Vad vi kommer att få se är det ingen som vet. Vår kunskap om Pluto ryms på baksidan av ett vykort.
– Men erfarenheten säger oss att vi alltid upptäcker nya saker. När vi passerade Jupiter upptäckte vi vulkanisk aktivitet och på Mars såg vi rester av flodbäddar, saker som ingen hade kunnat föreställa sig i sin vildaste fantasi, säger Alan Stern.
Pluto är belägen i det så kallade Kuiperbältet, en frusen värld av småkroppar i solsystemets yttersta delar. Den är mindre än vår egen måne och år 2006, efter en häftig diskussion, reducerades dess status till en ”dvärgplanet”.
Samma år påbörjade New Horizons sin resa. För att hinna fram i rimlig tid färdas sonden i 50 000 kilometer i timmen, fortare än någon annan rymdfarkost tidigare.
Poetisk aska
Med sig ombord har den sju hyperavancerade instrument – och lite aska av Clyde Tombaugh, den astronom som upptäckte Pluto 1930.
– Det här är en mänsklig upptäcktsresa. På så sätt är det lite poetiskt, att en bit av Clyde kommer att segla förbi den planet som han själv upptäckte, samtidigt som mängder av ny kunskap kommer att skickas tillbaka till oss människor på jorden, säger Carter Emmart vid American Museum of Natural History.
Dödsrikets gud
Pluto är den minsta av solsystemets planeter. Den är bara 3/4 av vår egen måne och sedan 2006 räknas den inte som en äkta planet utan som en dvärgplanet.
Pluto upptäcktes 1930 av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh. Namnet, som föreslogs av den då elvaåriga engelska flickan Venetia Burney, är efter dödsrikets gud i den romerska mytologin.
Pluto har fem månar, varav två upptäcktes för bara några år sedan. Den största är Charon, som fått namn efter en annan gestalt i den romerska mytologin, de dödas färjkarl. Där finns även Nix (nattens gudinna), Hydra (flerhövdat monster), Kerberos (trehövdad hund som vaktar ingången till dödsriket) och Styx (floden som gränsar till dödsriket).