Förra året minskade för första gången de globala investeringarna i förnyelsebar energi med 11 procent.
Satsning på tillgångar som aldrig borde utvinnas
Samtidigt visar rapporten ”Unburnable carbon” att förra året satsades 674 miljarder dollar på Olja kol och gasprospektering. De närmaste tio åren blir siffran hisnande 6 000 miljarder dollar. Och som titeln antyder borde mycket av denna fossilenergi aldrig utvinnas – om vi skall ha en chans att klara FN och EU:s klimatmål.
– I dag investeras de flesta pengar i Sverige och internationellt utan explicit hänsyn till klimatet, eller dom koldioxidutsläpp som investeringarna leder till, säger Sasja Beslik, tidigare VD på Nordea Fonder som nu är bankens hållbarhetschef.
Alla jordens samlade tillgångar på olja och fossilenergi, beräknas motsvara 2800 gigaton koldioxidutsläpp. Men allt detta bör inte utvinnas. Skall vi klarar FN:s klimatmål får högst ettusen gigaton tas upp och användas fram till 2050, enligt rapporten. Då anser man sig ändå ha gjort en ganska optimistisk bedömning av möjligheten att minska koldioxidbelastningen med CCS- teknik, d.v.s. att fånga upp och lagra koldioxid djupt ner i marken.
Ny teknik lockar till billigare utvinning
Kruxet är att ny teknik gör fler oljefyndigheter möjliga att använda kommersiellt i dag. Det handlar om olja ur skiffer, olja ur oljesand, och gas och oljekällor under Arktis isar. Och dessa mångmiljardinvesteringar som görs redan i dag, siktar in sig på oljefyndigheter som motsvarar utsläpp på över 1500 gigaton – alltså långt över maxnivån.
Ekonomisk risk
Det betyder att vi satsar allt mer av våra pensionspengar på olja och gas som aldrig borde utvinnas. Därför är det inte bara ett problem för klimatet, utan också en ekonomisk risk.
Storbanken HSBC har beräknat att värdet på världens största energibolag skulle minska med 40-60 procent om man tar klimatmålen på allvar. Ett prisfall som riskerar få dramatiska följdeffekter på oljepris, dollarkurs och stabilitet i de banker som lånat ut pengar till oljebolagen. Stern talar till och med om risken för en finanskris, om världens ledare fattar nödvändiga klimatbeslut.
Sasja Beslik, på Nordea erkänner att hans bank är en del av problemet. Den satsar miljarder i oljeindustrin – precis som AP-fonder och de flesta stora placerare på världens börser. Och han konstaterar att dagens marknader sällan väger in klimatet när man värderar företag. Alla aktier kan tappa i värde. Men den uppenbara risken som finns att dessa tillgångar förlorar i värde, genom klimatbeslut har marknaden inte räknat in, menar han.
– Denna rapport visar att det finns en rad risker som det finansiella systemet inte tar hänsyn till. Klimatrisken är en av dessa risker.